Nazistkartläggning:Aftonbladet valde att inte signera artiklar

Nyligen gjorde de fyra dagstidningarna i Stockholm en uppföljning av fjolårets nazistkartläggning. I fjol skrev alla journalister anonymt. I år var det bara Aftonbladet som hemlighöll reportrarnas namn.

Den 30 november förra året publicerade Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet en gemensam granskning av den svenska nazismen.

I debatten efteråt ifrågasattes det rimliga i att medierna publicerat namn på intervjuade personer medan journalisterna varit anonyma för att inte riskera sin egen säkerhet.

Ewa Stenberg på Dagens Nyheter är en av de journalister som valt att signera med namn när tidningen nu återigen skrivit om nazisterna.

Hon har tre barn och är medveten om att publiceringarna kan innebära vissa risker.

– Men de riskerna ska vägas mot att det också är viktigt att visa sina barn att man vågar stå upp för demokratin.

Angående den tidigare debatten säger hon:

– Det är lätt att ha principiella synpunkter på att journalister alltid ska signera sina artiklar, en annan sak är att verkligen utsätta sin familj för de risker det innebär.

På frågan varför DN denna gång haft artiklar med byline svarar chefredaktören Joachim Berner att det i fjol var frågan om ett kollektivt beslut och att man i år haft friheten att bestämma på egen hand.

– Jag kan tillägga att jag tagit intryck av debatten då journalisternas anonymitet ifrågasattes.

Till skillnad från de övriga tre Stockholmstidningarna har Aftonbladet valt att även i år ha osignerade artiklar. I en krönika ställer chefredaktören Anders Gerdin frågan om inte reportrarnas anonymitet är att böja sig för nazisterna.

Han svarar själv i krönikan: ”Nej, tvärtom. Här handlar det istället om att huka sig i det mörker som omger den svenska nazismen. Om att (…) ta reda på mer utan att riskera sitt eget liv.”

Helt klart är skriverier om nazister förknippat med risker.

Efter förra årets publicering försökte olika personer ta reda på vilka journalister som var inblandade. Bland annat ringde en påstådd forskare till Svenska Dagbladet, uppgav namn och institution och ville stämma träff med dem som skrivit artiklarna. Men när “forskarens” telefonnummer kontrollerades visade det sig inte stämma.

I fjol hade även Sydsvenskan en artikelserie där nazister hängdes ut med namn och bild.

Artiklarna skrevs under av Sydsvenskan reportrar men några hot blev de aldrig utsatta för. Till skillnad från reportrarna på Stockholmstidningarna tog Sydsvenskans journalister kontakt med alla omskrivna nazister, både före och efter publiceringen.

Joakim Palmkvist, reporter på Sydsvenskan, tror att det kan vara en förklaring till att det aldrig kom några hot.

– Dels uppfattades det som hederligt att vi ringde dem, dels är det svårare att ge sig på någon man haft kontakt med.

Joakim Palmkvist tycker dock inte att Stockholmstidningarna nödvändigtvis var onödigt försiktiga i fjol.

– Flera av landets mer våldsbenägna nazister finns i Stockholm.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se