Mörkare bildversion gav rökigare Årets Bild

En version av bilden publicerades i Svenska Dagbladet i december. Den version som vann priset hade mörkats kraftigt i Photoshop, vilket ökade intrycket av massivt vällande fabriksrök.

När juryn utsåg Karl Melanders ­fabriksbild till Årets Bild, stod det i prismotiveringen att ”I en skakande bildruta slår fotografen hål på tron att etanol ska kunna frälsa oss från oljeberoende och samtidigt ge oss en grönare och renare värld”.

Men enligt Karl Melander var det aldrig meningen att göra ett miljö­avslöjande med bilden, utan ett ­reportage om arbetsmiljön vid skörden av sockerrör.

– Jag har ingen aning om röken är farlig och jag har inte skrivit något om det heller, säger Karl Melander, och framhåller att bilden feltolkats av många, och att han heller inte haft något intresse av att öka bildens ”rökighet”.

– Men jag har gjort bilden mörkare i Photoshop, eftersom råfilen var kontrastlös och intetsägande. Råfilen är bara en utgångspunkt för en bild i dag. Jag har talat med ett femtontal fotografer och bildredaktörer som jag litar på och ingen har sagt att jag har överträtt någon etisk gräns.

På Svenska Dagbladet, där Karl Melander arbetar, är Joakim Ståhl bildchef:
– I vår policy får man inte tillföra ­eller ta bort något i bilden och vi har det gamla, analoga mörkrummet som ­referens. Pjattning (tonvärdesförändring av bildpartier), skuggning och färgjustering och beskärning är därför tillåtet.

Men om man förändrar en bild ­genom att mörka ner den och den därefter misstolkas till den grad att den får pris för något som inte upphovsmannen åsyftade, vad säger det om reglerna?

– I bild såväl som i text finns det en uppsjö subjektiva grepp att tillgå. Och jag anser att den här bilden ligger inom gränsen för det acceptabla. Originalbilden har också mycket rök, säger Joakim Ståhl.

Karl Melander vill inte offentlig­göra originalversionen för publicering, men har låtit Journalisten se den på skärm. Originalversionen ter sig snarlik den ljusa version som trycktes i Svenska Dagbladet i december. Den bildversionen finns i skrivande stund även på internet (adress nedan).

Skälet till att Melander inte vill att ursprungsversionen ska publiceras är att det, enligt honom, blir felaktigt fokus på hans trovärdighet och en diskussion om redigering i Photoshop, när det enligt honom borde handla om en diskussion om etanolproduktion och arbetsmiljöer.

– Jag vill inte lämna ut råfilen, för den är att likna vid en skrivande journalists anteckningar. Det vore som att ge ut ett obearbetat privat underlag till historien.

Mia Karlsvärd, ordförande i Pressfotografernas klubb, säger att hon ­tidigare har brukat hävda att det gamla mörkrummets verktyg är en riktlinje för vad som är tillåtet att förändra.

– Men det är inte lika lätt att hävda det numera, inför unga fotografer som aldrig har stått i ett mörkrum. När det gäller de två versionerna av bilden från Brasilien, så tror jag att ­fotografens syfte inte var att manipulera den, utan att förstärka intrycket av det han såg.

Mia Karlsvärd tycker att den version hon sett på internet ändå har ett bra symbolvärde, för den arbetsmiljöfråga som Melander ville framhäva.

– Det var synd att den tonades brun och mörkades, det leder till tröttande diskussioner om trovärdighet. Och jag är rätt trött på alla ifrågasättanden av pressfoton, som kommer efter tonändringar, och vill därför faktiskt uppmana kollegerna att undvika att falla för frestelsen med effektsökande redigering, säger Mia Karlsvärd.

Bilden och artikeln finns på E24.se:
Det smutsiga miljöbränslet