”Mediestödet en besvikelse för digitala medier”
Regeringens mediestödsproposition kan innebära slutet för nättidningen Feministiskt perspektiv, enligt chefredaktören Anna-Klara Bratt: ”Om syftet var att demokratisera och digitalisera medier, tillgängliggöra dem över hela landet, så har man inte kommit någonstans.”
Enligt Bratt är förslaget till nytt mediestöd, som riksdagen nu ska ta ställning till, en ”tvärbroms” för heldigitala Feministiskt perspektiv:
– Utgivningen nästa år är hotad.
Vad exakt i förslaget är det som missgynnar Feministiskt perspektiv?
– Med undantag för att även digitala medier efter årsskiftet ges möjlighet att söka teknikutvecklingsstöd så finns där inga förbättringar för digital press. Inga sänkta trösklar vad gäller exempelvis minimipris, antal prenumeranter, inga lättnader var det gäller omfång av textmaterial, inget presstöd för rörlig bild eller ljud, inget distributionsstöd, ingen sänkt moms. Ja, ingen teknikneutralitet, menar Anna-Klara Bratt.
Hon pekar också på att det är oklart vad det nya teknik- och innovationsstödet innebär.
– Det som alla saknar: pushnotiser, vettiga betallösningar, mejl som inte sorteras bort av spamfilter och så vidare, kan väl knappast räknas som innovativt längre? För tio år sedan, kanske. Det här är ju samma problem som hela bidragssystemen lider av. Aldrig förbättra och bygga klart – alltid hitta på något nytt. Likadant på Vinnova.
– Och extra pengar i potten lär heller inte göra någon skillnad med tanke på att det i flera år legat mijloner och skvalpat som papperstidningssverige inte har varit intresserade av.
Varför är förslaget orimligt, menar du?
– Ja, om syftet var att demokratisera och digitalisera medier, tillgängliggöra dem över hela landet, så har man inte kommit någonstans. Det lär knappast bli någon anstormning av digitala medier, samtidigt som jag tänker på alla de lovvärda initiativ som sökte upp oss när vi startade. Förortstidningar, funkisrörelsen, landsbygdpress…medier som hade kunnat göra skillnad i ett polariserat medielandskap, som aldrig blivit av. De har alla kommit till samma slutsats. Produktionsvillkoren är orimliga. I stället har vi sett nya papperstidningar.
Vad hade kunnat göras annorlunda?
– De hade exempelvis kunnat behålla prenumerationskravet men fört in teknikneutralitet i villkoren. Det finns inget som tyder på att ungdomar kommer att börja konsumera papperstidningar.
