Gå direkt till textinnehållet

Medierna kritiseras för anonyma källor

Svenska medier brast i källhanteringen när de rapporterade om terrorattackerna mot USA och kriget i Afghanistan, konstaterar medieforskare i en studie, som presenteras i dag.

Svenska medier brast i källhanteringen när de rapporterade om terrorattackerna mot USA och kriget i Afghanistan, konstaterar medieforskare i en studie, som presenteras i dag.

Medieforskarna Lars Nord och Jesper Strömbäck har studerat hur Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, SVTs Rapport och Aktuellt samt TV4 Nyheterna, berättade om de dramatiska händelserna. Resultatet redovisas i Tio dagar som skakade världen (boktiteln lånad från John Reeds reportage om ryska revolutionen).

Flera av Nords och Strömbäcks hypoteser blir bekräftade i undersökningen, till exempel antagandet att terrorattackerna mot USA fick större medialt utrymme i svenska medier än kriget i Afghanistan.

Annons Annons

Förklaringarna till det är flera. Terrorattackerna var unika och avvikande händelser som inträffade på platser som svenskar kan relatera till, antingen för att de varit där eller att de via filmer och böcker skapat sig bilder av dem. Till det kommer att Washington är världspolitiskt centrum och New York ett centrum för världsekonomin och händelserna fick därför konsekvenser för den internationella säkerheten, freden och världskonjunkturen.

Lätt att identifiera sig

Och – inte minst – New York har en central ställning i det globala nyhetsnätet. TV kunde sända direkt från platserna och det gick att identifiera sig med vanliga, oskyldiga människor som drabbades.

Även Afghanistankriget var en stor nyhetshändelse i svenska medier, men inte lika stor som terrorattackerna. Kriget var visserligen en avvikelse från det normala, men den var väntad.

Nords och Strömbäcks hypotes att kvällspressen ägnade mer utrymme åt både attackerna och kriget i Afghanistan besannas. Den sortens nyheter kan tänkas passa kvällspressjournalistiken som är inriktad på dramatik, sensationer och personer, något som i sin tur beror på att kvällspressen är lösnummerförsåld och varje dag måste locka läsare.

De kommersiella medierna och public service-företagen skilde sig inte mycket åt i rapporteringen av händelserna, i vissa fall var de ena bättre, i andra fall de andra.

Bilden av muslimer inte särskilt negativ

Författarna hade väntat sig att finna en obalanserad och orättvisande bild av muslimer i de västorienterade svenska medierna efter 11 september, vilket hävdats i debatten.

Men det fann i stället att bilden av muslimer inte var särskilt negativ. Medierna rapporterade – åtminstone inledningsvis – snarare något oftare om antiamerikanska än om antimuslimska händelser.

Om händelserapporteringen var förhållandevis balanserad smög sig fördomar och stereotyper ändå in via den form som medierna valde. I TV-inslag och på stora bilder i tidningarna framstår muslimer som desperata, aggressiva och irrationella medan västerlänningar oftast skildras som moderna, mänskliga, och rationella människor i ett högteknologiskt samhälle.

Anonyma källor

De största genomgående bristerna i nyhetsförmedlingen som Nord och Strömbäck noterat gäller bruket av anonyma källor, brister i redovisningen av källor, brott mot den källkritiska principen att stödja sig på två av varandra oberoende källor. Medierna förmedlade okritiskt amerikanska elitkällors uppgifter, till exempel om vilka som låg bakom terrorattackerna.

Men hypotesen att antalet källor per artikel eller inslag skulle vara färre i kvällspress och TV4 än i morgonpress och i public service-nyheterna kommer på skam. I själva verket är Expressen det medium som i genomsnitt hade flest källor per artikel. Expressen är dessutom det medium som oftast hade fler än två citerade eller omnämnda och samtidigt namngivna källor.Författarna påtalar att medierna hängav sig åt spekulationer, men medieforskarna kan inte klart belägga att spekulationerna var fler i rapporteringen om terrorattackerna än om kriget i Afghanistan, viket de antog.

Inte heller finner Nord och Strömbäck belägg för att TV4 och kvällspressen skulle spekulera mera än public service-medierna och morgonpressen.

Tillvägagångssättet lika

Det slående är snarast hur lika medierna går tillväga i sin rapportering. Lars Nord och Jesper Strömbäck ser två möjliga sätt att förstå det:

De publicistiskt orienterade medierna har anpassat sig till de marknadsorienterade medierna (SvD blir tabloid, SVT satsar på morgon-TV och dokusåpor).

De kommersiellt inriktade medierna har anpassat sig till de publicistiskt orienterade konkurrenterna.

Författarna lutar åt att båda tendenserna finns på olika områden, i olika skeden och under särskilda omständigheter: Strävan efter lönsamhet och efter trovärdighet kan göra att inflytandet från andra medietyper är både ömsesidigt och kontinuerligt.

hl@sjf.se

Så skildras 11/9 i medierna

Årsdagen av terrordåden den 11 september kommer att bli en stor mediehändelse.

Sveriges Television uppmärksammar terrordåden med ett flertal specialprogram. Den 6 september sänder K-special en inköpt dokumentär om terrorattacken som följs av en debatt ledd av Eva Beckman. Samma dag sänder Kamera en dokumentär om en amerikansk-afghanisk kvinna som återvänder till sitt hemland.

Dokument utifrån sänder den 5 och 12 september program där politiska ledare som Vladimir Putin, Tony Blair och Gerard Schröder berättar vad som hänt i deras länder efter terrordåden. Den 11 september sänder Dokument utifrån ett reportage där Folke Rydén rapporterar om händelseutvecklingen från ett amerikanskt perspektiv och Peder Carlqvist från ett afghanskt. Inslaget följs av en studiodiskussion ledd av Claes Elfsberg.

TV4 sänder på årsdagen en dokumentär av de franska filmarna Jules och Gedeon Naudet som filmade det första planet som flög in i World Trade Center. På eftermiddagen har TV4 Nyheterna en extrasändning med Bengt Magnusson som programledare med gäster i studion.

Sveriges Radio sänder direkt från New York under hela veckan i Folkradion. Kulturradion har Michael Timm på plats i New York och även han sänder direkt från Ground Zero den 11 september. På årsdagen koncentrerar sig Studio 1 helt på hur världen har förändrats efter den 11 september.

Alla större dags- och kvällstidningar gör satsningar runt årsdagen, men vill inte i detalj berätta om innehållet.

Fler videos
Fler avsnitt