”Man tror att tanken är fri”

Jens Liljestrand anser att det råder en kultur i kulturen. Han har länge noterat hur både önskelistor från recensenter och utdelning av litteratur till recensenter ofta präglas av ett könsstereotypt tänkande. Liljestrand kom med idén att under en månad i Expressen ska kvinnor recensera böcker skrivna av män och män böcker skrivna av kvinnor.

Hur har det tagits emot?
– Vi har fått ett bra genomslag och väldigt mycket beröm.

Och på redaktionen?
– Det har applåderats av våra skribenter och alla tycker att det är jättekul. 

Liljestrand säger att han har kommit att präglas av mönstret som enligt honom finns inom litteraturkritikens värld och anser att det är ofta man bara följer med i den givna tankebanan och ger böcker skrivna av män till manliga skribenter och böcker skrivna av kvinnor till kvinnliga skribenter:

– Man tror att man tänker objektivt och sakligt. Man tror att tanken är fri, men i själva verket är tanken väldigt präglad av ett könsstereotypt tänkande, säger han.

Hur går det till hos er i vanliga fall när litteratur ska tilldelas skribenter?
– Vi väljer vilka skribenter vi vill jobba med och skribenter skickar även in önskemål, säger han och tillägger: och de listorna är också ofta färgade av kön.

Hur kommer ni att arbeta med frågan efter månadens slut?
– Vi kommer inte att vara kategoriska som under denna månad, men vi kommer definitivt att fortsätta arbeta för att bryta mönstret och inte alltid göra det mest självklara valet av kritiker. Det är ett målinriktat arbete som inte tar slut den sista september.

Liljestrand anser att en lång tradition av könsstereotyp litteraturkritik har resulterat i att män ofta är mer inlästa på böcker skrivna av män, och kvinnor på böcker skrivna av kvinnor. Det uppstår då en konflikt när en bok ska delas ut, en inläst skribent är av naturliga skäl mer aktuell än en skribent som inte är det.

– Det är svårt att komma till rätta med ett sådant system eftersom det är självreproducerande.