Löneklyftorna blir allt större

Medianlönen för dagstidningsjournalister i Stockholm ökade i fjol dubbelt så mycket som för övriga riket. Men även i Stockholm finns det ett ”låglöneproletariat”, hävdar Olle Fors, journalistklubbens ordförande på Expressen.

Dagstidningsjournalister i Stockholm tjänar nästan 7 500 kronor mer än kollegerna i övriga riket. Under 2004 ökade medianlönerna i Stockholm med 2,6 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som löneutvecklingen i övriga riket.

Att den svaga löneutvecklingen på många landsortstidningar hamnade i fokus på Journalistförbundets kongress (Journalisten 17/05) tycker även storstadsklubbarna var bra.

– Situationen är orimlig. Relativt rika landsortstidningar skor sig och utnyttjar regional lojalitet och ett överutbud av arbetskraft, säger Klas Tägil, ordförande för Svenska Dagbladets journalistklubb.

– Ingen missade låglöneproblematiken på kongressen och det gör att jag tror att låglönefrågan kommer att bli en stor fråga i nästa avtalsrörelse, säger Bertil Guslén, klubbordförande på Göteborgs-Posten.

bryt

Olle Fors, ordförande på Expressens journalistklubb, menar dock att låglöneproblematiken även finns i storstäderna, om än dold i den officiella statistiken:

– Det finns ett stort låglöneproletariat i Stockholm också, bestående av vikarier och inhoppare som inte är i position att ta lönestrider med ledningen. De har ofta perioder utan lön mellan inhoppen och vikariaten.

Olle Fors säger sig också se stora löneskillnader bland de fast anställda:

– Vi har försökt få igång enskilda lönesamtal här på tidningen. Sådana lönesamtal gör att alla medarbetare blir sedda, och då är det svårt att blunda för orättvis lönesättning och eftersläpande löner.

bryt

På Aftonbladet efterfrågar Calle Söderberg, klubbordförande för tidningens journalister, också individuella lönesamtal. Han skulle också vilja se tydligare regler för hur lönerna ska sättas:

– På Aftonbladet har vi under en längre tid varit missnöjda med lönesättningen. Den saknar konsekvens, löneskillnaderna är stora och lönerna tycks slumpmässigt satta. Vi behöver en mall med tydliga kriterier för hur lönerna ska sättas, säger Calle Söderberg.

Individuella lönesamtal praktiseras redan på Dagens Nyheter i Stockholm:

– Vi har en samtalsmodell som vi kallar lönestjärnan där avdelningscheferna sitter med sina medarbetare och utvärderar kompetens och kvalifikationer. Detta ligger sedan till grund för lönepåslagen i steg, förklarar Per Jönsson, sekreterare i journalistklubben på DN.

bryt

Enligt Per Jönsson är den största bristen med denna modell att avdelningscheferna tenderar att sätta höga värden på sina medarbetare, vilket gör att de löneökningar som räknats fram på avdelningarna sammantaget överstiger potten på tidningen, och detta måste därefter rättas till i diskussioner mellan avdelningschefer och redaktionsledning.

Lönerna på Dagens Nyheter ligger mellan 28 000 och 45 000 kronor , vilket Per Jönsson bedömer som en rimlig spridning.

bryt

När det gäller den nya lönestatistiken över tidningslönerna 2004 tycker Ragnar Forsén på Journalistförbundet inte sig ha sett några stora överraskningar:

– Jag noterade dock att ersättningen för obekväm arbetstid har sjunkit. Utifrån ett fackligt perspektiv är det förstås bättre att arbetstiderna är mer reglerade, men det kanske också visar att man har andra ambitioner om vilka tidningar man vill göra. Mindre OB-ersättning kan vara ett tecken på att man inte tycker det är värt att bemanna redaktionerna lika mycket som tidigare, vilket påverkar nyhetsförmedlingen i landet.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se

LADDA NER LÖNETABELLEN!

bryt

Under rubriken “Ladda ner” i spalten till höger om artikeln (inte den gråa spalten) hittar du TUs lönestatistik för år 2004.

bryt

(Dokumentet är en PDF-fil. För att kunna läsa filen behöver du programmet Acrobat Reader. Om du inte har det kan du ladda ner det gratis på http://www.adobe.se/products/acrobat/readstep.html)