Ledningen och facket på HD/NST: ”Det gick för snabbt
Annonsavdelningen fick avgöra tidpunkten. Den 2 januari kom de tre första editionerna av den sammanslagna tidningen i Skåne – Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskronaposten.– Det gick för snabbt för oss. Vi kunde inte förutse allt vad det skulle innebära, erkänner idag en enig ledning och facket.
Annonsavdelningen fick avgöra tidpunkten. Den 2 januari kom de tre första editionerna av den sammanslagna tidningen i Skåne – Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskronaposten.
– Det gick för snabbt för oss. Vi kunde inte förutse allt vad det skulle innebära, erkänner idag en enig ledning och facket.
För första gången i svensk tidningshistoria har en fusion skett mellan två stora konkurrerande landsortstidningar och det utan att någon av dem varit i akut kris. Den är nu största morgontidning utanför storstäderna med både lokal- och centralredaktionen samt fotoavdelningen i Helsingborg.
För journalisterna gick det dock i för hög hastighet mot slutet.
– Pressen var enorm och våra försök att flytta fram startdatum till april fick inte gehör, berättar redaktionschef Kersti Forsberg som tillsammans med de båda chefredaktörerna ingått i den trojka som utarbetat organisations- och bemanningsplaner. Den senare sändes ut med elektronisk post strax före jul.
“Inte en normal arbetsdag”
Kersti Forsberg säger att hon inte haft en normal arbetsdag sedan hon tillträdde som redaktionschef i april. Som sådan har hon varit ytterst ansvarig för tjänstetillsättningarna på de tre bladen.
– Företagshälsan har funnits för dem som velat, men även om vi kunde förutse att några skulle må dåligt ville vi inte pracka på någon hjälp, säger hon men erkänner samtidigt att det finns ”tusen saker” som man glömt att tänka på i den unika processen.
Hon tror inte att det blir enkelt att landa, men vill publicistiskt sätta igång att göra den fantastiska lokaltidning hon tror är möjlig.
– Det hade inte varit rättvist att tala enskilt med var och en eftersom varje förändring i bemanningsplanen skulle påverka någon annan också.
Det var även tidsmässigt omöjligt, säger ansvarige utgivaren och en av chefredaktörerna, Eskil Jönsson.
Han medger att man arbetsmiljömässigt borde ha tagit hand om ledsna medarbetare bättre.
– Vi kunde ha satsat på ett mer aktivt psykologiskt stöd för bearbetning av besvikelserna. Men ibland har vi faktiskt blivit överraskade av att vi tolkat signaler om önskemål så fel.
Alla fick uttrycka sina val
Redaktionsledningen hade samtal med samtliga medarbetare i somras och sedan har alla fått uttrycka sina val i två omgångar.
– Det skulle bli omöjligt att därefter förhandla om varje tjänst i detta läggspel, säger den andre chefredaktören Sören Karlsson från NST.
Både fack och ledning förutsåg att uppåt ett tjugotal medarbetare skulle bli missnöjda, men inte exakt vilka.
NST-klubbens ordförande, Robert Dujmovic, påpekar att de båda fackklubbarna fick igenom sina krav på en gemensam turordningskrets inför sammanslagningen.
– Att det då blir reaktioner på den nya bemanningen är priset man får betala. Många blev dessutom glada över att slippa uppsägningar och det var en enorm press på att bemanningsplanen skulle ut, vilket kan förklara att det gick så fort.
Han säger att sista ordet beträffande placeringarna inte är sagt utan att facket fortsätter att förhandla på den punkten.
– När en redaktionsledning bygger en ny organisation är det väl naturligt att försöka bygga bort reservat, säger HD-klubbens ordförande Michael Hansson och menar att man utgått från vad man tror är bäst ur företagets synvinkel och därmed bortser från individuella behov.
– Det hela slutade trots allt med färre skador än vi befarat, tillägger han.
Robert Dujmovic poängterar att människor är ömtåliga.
– Jag kan bara se till mig själv som gammal NSTare. Vi var oroliga för hur vi skulle bli bemötta här inne i Helsingborg, men kollegorna har nästan varit överdrivet hövliga. Och det är nödvändigt att vi fungerar tillsammans även om allt inte är frid och fröjd bara för att man fått behålla jobbet.
“Ledningen har inte varit tillgänglig”
Michael Hansson säger att redaktionsledningen inte räckt till numerärt under övergångstiden och Robert Dujmovic pekar på bristande rutiner för ett projekt som detta.
– Ledningen har inte varit tillgänglig för dagliga publicistiska resonemang, vilket Eskil Jönsson villigt erkänner. Han citerar en av de nya kvinnliga cheferna, Åsa Nicander:
– Internt har det varit mer logistik än journalistik under perioden.
Redaktionsledningen understryker hur eniga de varit med facket kring sammanslagningen. Sören Karlsson och Eskil Jönsson, själv gammal klubbordförande på HD, kan inte nog berömma den samverkan som präglat processen.
– Detta hade inte gått att genomföra utan ett starkt och ansvarsfullt fack, hävdar de.
Michael Hansson håller inte med om beskrivningen och hänvisar till flera fall där klubben haft avvikande mening.
– Möjligen kan man säga att vi haft förståelse för varandras roller i förhandlingarna och att besluten oftast tagits i samförstånd, säger han.
Ett fall där klubbstyrelsen röt till var när chefredaktören för kulturen, tillika delägaren Sören Sommelius, på eget bevåg ville anställa en frilans som sin efterträdare.
– Bolagsstyrelsen hade begärt att själva få utse ny kulturredaktör och det gick vi i facket med på så länge personen rekryterades internt. Detta var under en period när vi trodde att många skulle behöva lämna företaget. När det sedan visade sig att tillsättningen inte skulle påverka uppsägningarna valde jag att inte reservera mig och saken är nu utagerad, säger Michael Hansson.
En bit in i januari är det fortfarande en del pusselbitar som saknas.
Inte förrän om ett par månader räknar man med att alla ska vara på plats enligt den nya organisationsplanen
– Kom ihåg att fusionsprocessen enligt ägarna tillåts pågå till och med 2003, påminner Eskil Jönsson och bekräftar att 2 januari som startdatum inte var lyckligt heller ur innehålls- och annonssynvinkel.
– Men här finns en potential i upplägget och framåt april med en valrörelse i gång blir det bättre, hoppas han.
Från andra tidningar som slagits samman har man fått goda råd.
– Men ingenting är jämförbart med det vi gör, så vi lär oss själva mycket under tiden.
3 000 läsare tvungna byta edition
Det är kostnadsskäl som ligger bakom valet av tre olika editioner.
– Andra lokalsideslösningar än dem vi kommit fram till skulle bli oacceptabelt dyra, förklarar Eskil Jönsson.
Uppåt 3 000 läsare blir tvungna att byta edition om de ska ha kvar sin lokalsida. Reaktionerna från läsarna har varit starka och på några punkter har man lyssnat och ändrat tillbaka.
– Men det är viktigt för medarbetarnas trygghet och styrka att vi håller tätt fast vid gemensamma beslut när vi bygger nytt, säger Sören Karlsson.
I ett telefonväkteri premiärdagen fick ledartrojkan veta att den nya produkten var allt ifrån jättebra till en skittidning.
– Klagosamtalen kommer huvudsakligen från andra ställen än huvudorterna men visar ju samtidigt ett engagemang i tidningen som inte får ignoreras, säger Eskil Jönsson.
Förutom läsarnas reaktioner finns oro för annonsmarknaden. Kommer annonsörerna att vara trogna eller välja andra former? är frågor som ställs på tidningen idag. Den 2 januari blev förstadag huvudsakligen för att helårskontrakt med annonsörerna skulle räddas.
– Den aspekten var svår att förutse. Detaljkonsekvenserna klarnar först i efterhand. Vi har inte haft någon lång horisont utan får lösa problemen i takt med att de kommer, säger Sören Karlsson.
NST annonsmässigt starka
NST har annonsmässigt varit starka inom sitt spridningsområde och sedan tidigare samarbetat med HD om riksannonser. Den delen kommer enligt chefredaktörerna att ekonomiskt påverkas mest av sammanslagningen.
Eskil Jönsson berättar att ägarna beslutat om att fusionen skulle ske under kontrollerade och planerade former innan respektive tidning hotade att drabbas av ekonomiska problem och uppköpshot.
Efter många och långa diskussioner har man beslutat att behålla de tre editionsnamnen – tre starka varumärken, som man säger – inom moderbolaget Helsingborgs Dagblad AB.
– Marknadsavdelningen hade velat ha ett gemensamt namn men vi har nog förkastat 150 förslag, berättar Eskil Jönsson trött.
– Naturligtvis blir det problem när andra tidningar ska ge oss credit och när växeln ska svara, tillägger han, men vidhåller att sista ordet är sagt i den diskussionen. Nu gäller det att diskutera innehåll och satsa på en gemensam företagskultur. Att det skulle vara helt skilda kulturer som ska samsas i samma produkt är en myt enligt chefredaktörerna. De ser större likheter än skillnader.
Moderbolaget Helsingborgs Dagblad AB ägs till 50 procent vardera av familjen Ander (NST, Nya Wermlands Tidningen m fl) och familjen Sommelius (HD). Elva skånska redaktioner i lika många kommuner arbetar nu för den delvis gemensamma produkten. Varje edition har sina egna lokalsidor.
Omgörningen har också inneburit att vissa sidor försvunnit ur vissa editioner medan andra tillkommit. För många läsare har detta skapat förvirring. På orter där den ena tidningen haft liten upplaga kommer prenumeranterna att kunna gå över till den andra – eller behålla den mindre tidningen – men då utan egna lokalsidor.
– Att moderbolagets logotype med initialerna HD och bilden av sjöfartsgudinnan som står staty i Helsingborgs hamn är stämplad på brev till NST-läsarna är förstås problematiskt, säger Michael Hansson.
NST-editionerna har tappat sin logga och tidningarna har utom i själva huvudena tagit över HDs prisbelönta layout och typsnitt. Men fortsättningsvis får alla arbeta i NSTs datasystem.
– Ja, det kan man väl se som ett givande och tagande från respektive kulturer, instämmer Robert Dujmovic.
Han berättar om bitterhet och galghumor som flödat på NSTs anslagstavlor när olika moment i fusionen poängsatts för respektive tidning.
Efter besparingspaketen i höstas beräknade man att närmare 50 journalisttjänster måste rationaliseras bort från de båda företagen.
Fick uppgörelser bättre än avtalet
Facit blev en uppsagd deltidsfotograf, ett tiotal arkivarbetare och assistenter som fick en uppgörelse bättre än avtalet (som säger mellan tre och 14 månader beroende på ålder och anställningstid) samt sex avtalspensioner för personal som fyllt 60 år. En anledning till att antalet kunnat hållas nere var ett stort antal vakanser.
Fusionen har beräknats kosta närmare 50 miljoner, pengar som har tagits från förra årets budget. Vinstmålet för i år – 30 miljoner – är nu både fack och företagsledning måna om att uppnå.
– Vi måste visa att fågeln kan flyga, som Eskil Jönsson uttrycker det.
Från och med förra söndagen är också ledarprofilen gemensam. NST hade beteckningen moderat men har saknat fast redaktör den senaste tiden. Nu blir inriktningen oavhängig som på HD. Dess förre chefredaktör Sven-Åke Olofsson blir chef liksom han varit på HD sedan i våras.
– Ledare och debattartiklar kommer att bytas ut på de respektive editionerna för att ge plats åt lokal politisk debatt, berättar han.
I sin inledningskrönika understryker Sven-Åke Olofsson att den tiden är förbi när tidningar var språkrör för ett enskilt parti och han vill istället markera grundsynen att tidningen är en självständig röst i ett demokratiskt sammanhang.
Två ledarskribenter och debattredaktören har rekryterats från HD.
– Jättespännande, tycker Sven-Åke Olofsson om hela processen som han var med och drev fram till i mars förra året.
– Man ska komma ihåg att sammanslagningen är inte något som läsarna bett om. Det gäller för oss att vara ödmjuka.
Trotjänare fick byta både stad och tjänst
– Är de lika okänsliga när de gör tidning som när de behandlar människor?
Den som frågar är Knut Johansson, 58-årig trotjänare på Helsingborgs Dagblad. Han fick ett av sitt livs få utbrott när det stod klart att han blivit placerad på lokalredaktionen i lilla Åstorp.
Knut Johansson har arbetat på tidningen i 33 år och säger att han gjort det mesta där och alltid ställt upp när han blivit tillfrågad – vardag som helgdag, lokalt som centralt.
“Jag får betala för att jag varit lojal”
– Om ett annat företag bara hade hållit tummarna för att allt skulle flyta vid en sådan här fusion och inte haft någon beredskap att ta hand om dem som far illa, så hade det hamnat som vänsterkryss i vår tidning! Jag får betala detta som pris för att jag alltid varit lojal, tror han.
Knut Johansson var på utlandssemester när han fick ett SMS om att han blivit placerad i Åstorp där han bor.
Det som komplicerar saken är att han skrivit den orten som andrahandsval.
– Men inte i min vildaste fantasi trodde jag att de skulle lyfta ut en gammal kämpe från motor/trafik/konsument-blocket där jag arbetat de senaste sju åren! Jag bara fyllde i för att man uppmanades göra så. Tänk om de som bara fyllt i ett val fått en bättre position?
Ligger sömnlös i oro
Men så är det inte enligt tidningsledningen. Till den gick han i alla fall och protesterade när han kom hem från semestern.
– För självkänslans skull, säger han och det syns att den fått sig en knäck.
Han ligger sömnlös i oro över hur nästa dags helsida ska fyllas. Många trötta morgnar sedan den 2 januari har han stått i begrepp att sjukskriva sig. Det har en del andra kollegor som också känt sig förfördelade gjort.
– Tempot är dubbelt så högt härute men jag vill göra mitt bästa. Jag vill inte vara en loser!
Knut Johansson har alltså övervunnit sig och gått till redaktionen, sedan i somras hopslagen med NSTs som tidigare låg tvärs över gatan.
Han säger att det var svårt att bli utkastad till Åstorp utan fungerande telefoner, datorer och kameror som det var i början.
Vikarierna glada över arbete
På Åstorpsredaktionen arbetar också två vikarier – glada över att ha fått arbete i en tid av nedskärningar. Christel Skeppås följde med flytten från NST och arbetade i höstas som samordnare i Ängelholm under övergångstiden.
– Då gällde det att hålla folk på gott humör, säger hon och mår nu själv bra efter att ha fått ett graviditetsvikariat under ett år.
Elin Lunner tillhör de vikarier som alla fick sluta på HD när den nya organisationen skulle bildas. Hon kunde se att processen var jobbig för alla.
– Många medarbetare var oroliga för familjeekonomin innan man visste hur många som måste gå från företaget. Det blev en stor lättnad med starka reaktioner när det visade sig att de fick stanna.
NST-huset snart tömt
I ett trist industriområde i Ängelholms utkant ligger NST-huset, nu tömt på folk sedan merparten av personalen flyttat in till redaktionen i Helsingborg.
@ingess: För att minska på ödsligheten har man flyttat ihop personalen och byggt extraväggar.
– Vi väntar på att få lokaler centralt men det kan tydligen ta tid, säger nya chefen Anette Rantala.
Hon är en av dem som genomgått en trainee-utbildning på HD vilket lett till att fler unga kvinnliga chefer kunnat rekryteras till den sammanslagna produktionen.
– Men könsfördelningen är fortfarande otillfredsställande. Här i Ängelholm finns till exempel bara en kvinnlig reporter, säger hon.
Mansdominerad arbetsplats
NST var en mycket mansdominerad arbetsplats och redaktionschefen Kersti Forsberg säger att hon arbetar på att jämna ut fördelningen på alla redaktioner.
Anette Rantala betraktar sig själv som en utpräglad lokaltidningsjournalist.
– Storleken på redaktionen och staden tilltalar mig och ambitionen är att göra en tidning med bra och genomarbetad lokal bevakning. Förutsättningarna finns med en större personalstyrka än vad Nordvästra Skånes Tidningar i Ängelhom hade tidigare. Det har också visat sig under övergångssamtal att vi vill samma sak med tidningen.
Hon har bred erfarenhet från de båda tidningskulturerna. Först gjorde hon sin högskolepraktik på NST och hon har varit på centralredaktionen och flera lokalredaktioner för HD, längst på den i Höganäs.
– Nu får jag dra ett djupt andetag varje gång jag svarar i telefonen och förväntas säga ”NST”, skrattar hon.
Några samtal om dagen
Sedan tidningen kom i det nya utförandet har Anette Rantala fått några samtal om dagen från huvudsakligen missnöjda läsare. Även kolumnen Jourhavande Reporter har fått ta emot klagomål som handlat om det borttagna horoskopet, att föreningskontakterna hamnat bland eftertextannonserna och att tidningen numera ser ut som Helsingborgs Dagblad – vilket den gör, men inte i ettans huvud.
Bara ett fåtal ängelholmare har sedan årsskiftet besökt redaktionen i dess avlägsna lokaler.
– Bara vi kommer ner på stan kommer det att bli stor skillnad. Med närheten till läsarna och den redaktion som finns kommer vi att göra en jättebra tidning, försäkrar Anette Rantala.
Som chef har hon inte kunnat påverka redaktionens sammansättning, men säger att hon har förståelse för processen. Till sin hjälp att hålla de lokala ställningarna i Ängelholm/Båstad har hon bland annat reportern Hans Jonsson som ville sitta kvar just i Ängelholm:
– Vi har dragit vinstlotten, jag och min fru Ingvor, säger han belåtet.
Båda två fick liksom tre fjärdedelar av personalstyrkan sina förstahandsval – hon som den enda dagredigeraren i Ängelholm.
“En av Sveriges förnämsta ridsportexperter”
Men på redaktionen där sitter också en missnöjd före detta sportjournalist från HD, Ola Persson.
– Sanslöst att en av Sveriges förnämsta ridsportexperter inte kunnat beredas en plats han har kompetens för, säger en kollega inne i Helsingborg.
Ola Persson har arbetat på HD sedan 1989, de senaste nio åren på en allt mer utvecklad sportredaktion. Där ville han helst av allt vara kvar, men inte ens andra- och tredjehandsvalen kunde tillgodoses för hans del.
– Alla kan inte få som de vill, säger han försiktigt men medger att han blev besviken och reagerade starkt när bemanningsplanen presenterades på nätet.
“Privatlivet mest lidande”
Han förutsätter att han får behålla lönen, men det har han inte hunnit fundera över. Slopade OB-tillägg kan förstås påverka privatekonomin, inser han.
– Men det är privatlivet – som jag inrättat efter schemat i Helsingborg – som blir mest lidande. På sikt hoppas jag komma tillbaka till sporten, nu får jag acceptera arbetslivet som det är. Man måste ju överleva.