Kronofogdar kritiska till förslag på ökad sekretess
De senaste åren har sekretessen skärpts på en rad områden. Det senaste exemplet är hårdare sekretess vid kronofogdemyndigheten som riksdagen väntas klubba igenom den 4 april. – Ändringarna i sekretesslagen verkar ske slumpmässigt, säger sekretessexperten Lennart Lillieroth.
De senaste åren har sekretessen skärpts på en rad områden. Det senaste exemplet är hårdare sekretess vid kronofogdemyndigheten som riksdagen väntas klubba igenom den 4 april.
– Ändringarna i sekretesslagen verkar ske slumpmässigt, säger sekretessexperten Lennart Lillieroth.
Sedan 1999 är sekretess huvudregel för polisens förundersökningar. Ett annat fall av ökad sekretess gäller verk av kommersiellt värde som lämnats in till en myndighet utan godkännade från upphovsmannen.
Närmast i tur på sekretesslistan står kronofogdemyndigheten.
Tjänsteanteckningar och övriga handlingar i myndighetens akter är normalt sett offentliga. Om riksdagen antar det lagförslag som kommer upp i kammaren den 4 april blir sekretess huvudregel när ärendet avslutats.
Det blir då betydligt svårare att ta reda på om ett kommunalråds skulder beror på att han gjort dåliga affärer eller om han skrivit över villan på en släkting före konkursen.
– Vi är emot lagförslaget, säger Gunnar Bergqvist vid Kronofogdarnas förening. Vi har stora maktbefogenheter och att vi kan granskas borgar för god kvalitet i vårt arbete.
Ökad öppenhet
Lagrådet har nyligen begärt en översyn av förändringarna i sekretesslagen ”så att Sverige inte avlägsnar sig från den offentlighetsprincip som landet med skärpa förfäktar i internationella sammanhang”.
Går det att påstå att riksdagen entydigt skärpt sekretessen de senaste åren?
– Nej, svarar juristen Lennart Lillieroth. Utvecklingen har gått i båda riktningarna, den har snarast spretat.
Det finns exempel på att öppenheten ökat. Lillieroth nämner större offentlighet i bolag som ägs av landsting och kommuner samt planerna på en utvidgad meddelarfrihet för anställda i företag som arbetar på entreprenad åt det offentliga.
Ett problem med förändringarna av sekretesslagen är enligt Lennart Lillieroth att de verkar genomföras på ett närmast ogenomtänkt sätt.
– För några år sedan ville man lätta på den mycket hårda sekretessen i polisregistren. Man passade på att lägga större delen av polisens övriga sekretess på en och samma nivå för att förenkla verksamheten. Förundersökningssekretessen, som tidigare var mild, kom därför att skärpas. Man blandade helt enkelt äpplen och päron.
På frågan vad som är viktigast för att öka myndigheternas öppenhet svarar Lennart Lillieroth:
– Ta bort prövningstillståndet till regeringsrätten när det gäller överklaganden av sekretessbeslut. Det skulle tveklöst leda till att fler handlingar lämnades ut.
sw@sjf.se
