Klandras för film på dödskjutning – trots avidentifiering
Expressen/GT klandras av en skiljaktig nämnd för publiceringen av ett videoklipp där en person skjuts till döds på en frisörsalong, trots att personerna i filmen avidentifierats. För att det ska vara pressetiskt försvarbart att publicera en människas dödsögonblick på det här sättet krävs att det finns ett mycket stort allmänintresse, anser MEN.
Det var i juli förra året som Expressen/GT publicerade en artikel om ett mord begånget på en frisörsalong, mordet hade också fångats på bild av en övervakningskamera.
Filmen visade hur två beväpnade och maskerade personer kom in i salongen och sköt en man medan han fortfarande satt i frisörstolen.
Publiceringen anmäldes av en anhörig till offret som inte ville att mordet skulle användas ”som klickbete för att tjäna pengar”.
Expressen menar i sitt svar att de och andra nyhetsmedier har en skyldighet att förmedla nyheter, och hänvisar till gängvåldets brännande samhällsintresse. De har också tagit hänsyn till människor i den mördade mannens närhet, anser de.
MO anser att det finns ett stort allmänintresse att rapportera om grov brottslighet och intresset är särskilt stort när det sker på allmän plats och då det påstås finnas kopplingar till gängbrottslighet.
Även om Expressen inte publicerat sådana uppgifter om den avlidne att en vidare läsekrets kunnat identifiera honom eller anmälaren, har den närmaste kretsen genom publiceringen fått nya uppgifter om detaljerna kring skjutningen, framför allt genom videoklippet.
Videoklippet kan inte, trots Expressens åtgärd att avidentifiera den avlidne, anses motsvara de krav på återhållsamhet som ställs på tidningen när den rapporterar om en sådan här sak, skriver MO.
Publicitetsskadan är därmed oförsvarlig, och för det bör tidningen klandras.
Expressen har yttrat sig igen och menar att MOs beslut i förlängningen kan innebära att man beskär massmediernas möjlighet att rapportera om händelser av stort allmänintresse i vår tid.
Mediernas Etiknämnd instämmer i att det kan finnas en poäng i att redovisa hur brutal verkligheten kan vara. Samtidigt är det en grundläggande publicitetsregel att offren för brott och olyckor ska visas största möjliga hänsyn.
”Filmklippet visar hur en människa brutalt mördas. Dessutom visas filmklippet inte en utan tre gånger under inslaget. För att det ska vara pressetiskt försvarbart att med rörlig bild på detta sätt och till allmän beskådan publicera en människas dödsögonblick krävs att det finns ett mycket stort allmänintresse – och det även om offret är anonymiserat. Nämnden anser att något så stort allmänintresse inte har funnits i det nu aktuella fallet och finner därför att Expressens publicering inte motsvarar de krav på återhållsamhet som kan ställas”, skriver nämnden.
Tidningen klandras därför för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Martin Schori, Anna Lindberg, Jan Axelsson och Rolf Stengård var av skiljaktig mening och ansåg att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Expressen.
