Kalla fakta lånade affärsmäns identiteter för grävet om partifinansiering

Kalla fakta avslöjar idag att fem av åtta riksdagspartier är beredda att kringgå lagens krav på öppenhet och transparens, för att ta emot hemliga pengar.

När Journalisten når Emil Hellerud, som gjort granskningen tillsammans med Emilia Berggren Sörlin, har TV4 just jagat fram ett löfte om intervju med Liberalernas Johan Pehrson. Partierna har bemött granskningen på olika sätt, konstaterar Emil Hellerud.

– Det är förvånande att flera partier vill hävda att de inte gjort något fel och kommit med vilseledande uttalanden om vad som faktiskt har hänt. Vi har allt väldigt väldokumenterat. Det är en märklig situation. Jag trodde nog att fler skulle pudla, säger han.

Annons

Hur hanterar ni det?
– Vi gör vårt bästa för att göra journalistik av det, och samtidigt inte tappa fokus på grundfrågan.

Kalla faktas granskning har pågått aktivt i fem månader och omfattar 44 bandade samtal och användning av dold kamera. Den visar att fem av riksdagspartierna – S, L, M, KD och SD – är beredda att på olika sätt kringgå lagen om insyn i finansiering av partier.

Granskningen började som en idé om att testa den 2018 skärpta lagen om partifinansiering, som slår fast att givaren ska vara offentlig vid alla pengagåvor till partierna på minst 24 150 kronor. Lagen tillkom under galgen 2014 efter att Sverige fått kritik från Europarådets antikorruptionsenhet, och mötte motstånd bland annat från Moderaterna och Sverigedemokraterna.

– Vi ville se om politikerna levde som de lärde. En viktig del i granskningen är att ta reda på vad de säger offentligt, och ställa det mot vad som sägs i det fördolda, säger Emil Hellerud.

Parallellerna till SVTs valstugereportage 2002 är uppenbara: dold kamera som i en valrörelse blottlägger diskrepansen mellan vad politikerna säger och gör.

– Det är omöjligt att inte vara medveten om att de har snarlika inslag. Men vi har inte utgått från det reportaget på något sätt.

För att kunna göra granskningen involverade Kalla fakta två affärsmän med större förmögenheter.

– Vi har lånat och använt deras identiteter när vi ringt riksdagskanslierna och erbjudit stora donationer, för att det skulle gå att kolla upp att de här personerna är rika.

En av personerna kände sig bekväm med att ringa själv, den andra lät TV4s reporter ringa i hans ställe.

Rekryteringen av dem måste ha varit känslig för granskningen?
– Vi hade kontakter som gjorde det möjligt att närma oss dem på ett diskret sätt. Det var inga konstigheter. De har tyckt att det varit både intressant och givande att vara med i processen.

– Förtroendet var viktigt. De har behövt axla en stor roll, vi har gett dem journalistiska instruktioner för hur vi vill att de ska agera.