Josefsson och Lindberg rök ihop om beröringsskräck
Lider svenska journalister av beröringsskräck kring invandring och integration? Det rök Aftonbladets Anders Lindberg och SVTs Janne Josefsson ihop om under fredagen.
SVTs Belinda Olsson modererade debatten på Grävscenen på Bokmässan i Göteborg. Debattens utgångspunkt var den danska journalisten Cathrine Gyldenstads spaning om svenska journalister, som hon mött när hon utbildat svenska journalister i konstruktiv journalistik.
– För mig verkar det lite mystiskt. Det är locket på. Man vill egentligen gärna prata om detta, men det gör man inte, menade hon.
Aftonbladets politiska redaktör Anders Lindberg avfärdar att det skulle finnas en beröringsskräck runt ämnena invandring och integration.
– Jag känner igen berättelsen om att det skulle finnas, den har alltid ingått i högerpopulismens verktygslåda. Men jag har i princip haft en debatt i veckan om detta sedan 2011. Om det finns ett lock så ligger det inte särskilt tajt. I stort sett hela den senaste valrörelsen handlade om invandring. Ni kan inte slå upp en enda tidning idag utan att det handlar om invandring. Man kan inte påstå att det å andra sidan finns en beröringsskräck, å andra sidan har vi denna massiva bevakning. Båda sakerna kan inte vara sanna, menade Lindberg.
SVTs Janne Josefsson replikerade genom att anklagade honom för att ha ”total beröringsskräck” i frågan om invandring och integration:
– Du är en av de som hela tiden trycker ner de här sakerna, menade han.
Josefsson menar att beröringsskräcken berör fler ämnen och tog UGs granskning av Metoo-publiceringarna som exempel.
– Jag har sett hur journalistiken blir alltmer aktivistisk och man mörkar. Ta det Lina Makboul råkar ut för när hon granskar Metoo – dödshot.
Att medierna gick fel och blev ”folkdomstol” under Metoo beror på att alla ville stå i ”det rätta hörnet”, hävdade Josefsson.
– Man bryter mot etiken för att man vill vara för Metoo och mot gubbar som kanske begår övergrepp.
Anders Lindberg höll med om att det i polariserande frågor ofta finns ett högt pris för den som problematiserar dem. Och det är inte invandringsrapportering det råder brist på, hävdade han, utan den homogena medelklassjournalistkåren gör snarare att frågor som land-stad och klass hamnar i skugga.
– Den ekonomiska makten granskas alldeles för lite. Klassfrågor och land-stad hamnar utanför åsiktskorridoren.