Staffan Lindberg: ”Det är nästan alltid värre än vad man tror hemifrån”
Som barn drömde Staffan Lindberg om att lämna idyllen på Ekerö och se världen. Men det var först när han från ett kontor på Manhattan bevittnade hur tvillingtornen rasade samman som han insåg att det var journalistiken som skulle ta honom dit.
Från 23e våningen i en av alla skyskrapor på Manhattan tittar en 29-årig Staffan Lindberg ut genom ett av de stora glasfönstren. Nere på marken ser han människor välla fram. Män i kostym och kvinnor med högklackade skor i händerna rör sig i en strid ström med ett gigantiskt rökmoln tätt bakom sig. Där, den 11 september 2001, föds idén: han ska bli journalist. – Det var hemskt och chockartat såklart, men just då
Prenumerant eller medlem i Journalistförbundet. Logga in här:
Logga inLäs Journalisten digitalt för 99 kronor per månad
Ingen bindningstid, säg upp när du vill.
Journalisten Plus - detta får du
- Exklusiva premiumartiklar
- Fördjupningar, reportage och porträtt
- Journalistens e-tidning
Vill du prenumerera på något annat sätt. Se alla erbjudande här.
