Gå direkt till textinnehållet
Jesper Huor. Nominerad till Årets stilist 2024. Bilden är ett montage.
Foto: Tor Johnsson

Jesper Huor: ”Målet är att få texten att vibrera”

Nominerad Årets stilist Journalisten och författaren Jesper Huor, nominerad till Årets stilist, väntar gärna med att skriva till tätt inpå deadline, för att i sista stund "kasta ihop allt i ett rus.”


Jesper Huor läser ur sin och Anders Rydells reportagebok ”Förgör de falska gudarna – Palmyra och kriget om kulturarvet” (Bonniers 2023), en actionscen som beskriver hur den syriske arkeologen Khalil flyr från Palmyras museum när Islamiska statens soldater anfaller.

Motiveringen lyder:

Jesper Huor står aldrig i vägen för texten, ändå är han alltid extremt närvarande. Han för oss genom tid och rum, ut på bottenlösa moraliska träsk i khmerernas Kambodja, krigets Palmyra, Kungliga Bibliotekets källare. Alltid med nyfikenhet, medkänsla och skärpa. Vi skymtar en Kalasjnikov, en röd sjal, en gammal dam som kämpar med en tung port. Men inte Jesper Huor, med lätt elegans öppnar han porten till okända världar.

Jesper Huor är frilansskribent, författare och dokumentärmakare, han skriver för bland andra Dagens Nyheters kultursida. I mars var han nominerad till en Guldspade för boken Förgör de falska gudarna (med Anders Rydell).

Hur känns det att vara nominerad till Årets stilist?

– Otroligt, jag är jätteglad. Som frilans är det förstås extra roligt att bli uppmärksammad.

Årets stilist

Journalistens utmärkelse Årets stilist delas i år ut för tolfte året i rad. Priset tilldelas en journalist som utmärkt sig genom sitt språk.

Årets tre nominerade är Anna Gullberg, Jesper Huor och Cecilia Uddén. Över 45 nomineringar kom in till juryn.

Juryn består av författaren och journalisten Ulrika Knutson, förlagschefen Pelle Andersson, Journalistens chefredaktör Axel Andén och reporter Hanna Lundquist.

Annons Annons

Prissumman är 10 000 kr. Vinnaren avslöjas vid en middag den 28 maj.

Varför tror du att du är nominerad?

– Det måste handla om den konstnärliga kvaliteten i berättandet. Och bredden: jag har ju skrivit både lättsamma kåserier om hur det är att få översvämning på en toa i Ödeshög, personliga essäer om talibanernas seger i Afghanistan, och hårda angrepp på till exempel Knausgård – för hans pinsamma svassande för Jan Myrdals Leninpris. Och så har jag gjort nio dokumentärer för radio och tv och skrivit fyra böcker, det är ändå en del.

Har du några knep när du skriver?

– Det finns två sätt som är optimala. Antingen vänta länge in till deadline, och sedan kasta ihop allt i ett rus. Det funkar fint, då kan jag glömma min inre kritiker. Det andra är att göra skrivandet så lättsamt som möjligt, till en lek. Sämst är att sätta sig ner och tänka att man ska skriva något viktigt. Då är det lätt att bli blockerad. Eller dödstråkig.

Är det något du försöker undvika i ditt uttryck?

– Jag vill inte skriva förutsägbart, jag vill ha oväntade vändningar och överraska, helst i både språket och berättandet – innehållet. Målet är att få texten att leva och vibrera.

Har du några tips till någon som vill bli en bättre stilist?

– Det är att skaffa sig bra läsare. Jag har två otroliga läsare som läser alla mina texter innan de publiceras. Jag tycker det är roligt att tänja på gränserna men det kan också bli katastrof. Då är det bra att ha någon som kan säga ”det här var fantastiskt, men det här…”.

Tycker du att du blivit en bättre stilist med åren?

– Ja, absolut. Jag har alltid varit bra på att skriva, men idag är jag inte längre ängslig för att någon ska tycka att jag är en dumskalle eller pretentiös tönt.

Förebilder eller inspirationskällor?

– Av mästarna så är det Sven Lindqvist och Svetlana Aleksijevitj. Bland samtida i Sverige tycker jag att Randi Mossige-Norheim på Sveriges Radio är en alldeles underbar berättare.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt
Fler videos