Jan Axelsson, SVT:Viktigt att protestera mot beskjutningen

Beskjutningen mot Sveriges Televisions team i Ramallah på Västbanken förra veckan var den tredje incidenten det senaste året mot företagets utsända reportrar.

SVT har lämnat in en protest till israeliska ambassaden i Stockholm. Även utrikesdepartementet har begärt en förklaring till beskjutningen.

På SVT räknar man inte med att få någon reaktion från den israeliska ambassaden eftersom tidigare protester inte har lett till några svar eller kommentarer.

– Men det är viktigt att man protesterar och markerar att det finns regler som säger att internationella medier skall beredas möjlighet att arbeta i områden där det råder konflikt, säger Jan Axelsson, chef för nyhetsdesken på Nyheter och fakta på SVT.

När team från SVT åker till Västbanken är de mycket noga med att följa alla förhållningsregler som den israeliska armén kräver och klistra märken på bilen där det tydligt står TV eller press.

– När vi uppträder enligt alla gällande regler förväntar man sig att bli bemött på samma sätt, även om det rör sig om en krigszon med anarkistisk miljö. När det rör sig om en reguljär armé tycker jag att man kan ställa vissa krav, säger Jan Axelsson.

Reportern Peder Carlquist och fotografen Odd Ragnar Lund blev beskjuta vid en vägspärr i Ramallah trots att det klart och tydligt stod på bilen att det rörde sig om ett TV-team. Tre kulor slog in i bilens bakruta efter det att de hade vänt och åkt tillbaka. Ett skott gick genom bakrutan, genom baksätet och in i en väska och förstörde en filmkassett.

– Vi blev beskjutna bakifrån när vi flydde från platsen. Det är mycket märkligt. Kan det vara så att israelerna å ena sidan visar öppenhet och å andra sidan i själva verket vill skrämma pressen? sade Peder Carlquist till Expressen.

Två veckor tidigare blev det ordinarie teamet i Mellanöstern, Bengt Norborg och Rikard Collsiöö, beskjutna vid en vägspärr då de var på väg till Ramallah. De israeliska soldaterna avlossade gevärssalvor strax bakom deras bil.

För ungefär ett år sedan blev Rikard Collsiöö attackerad av israelisk specialpolis under ett uppdrag i Jerusalem. De slog ner honom och satte en pistol mot hans nacke. Han blev inte trodd då han förklarade att han var svensk TV-journalist. Först då en uniformsklädd israelisk soldat kom fram och talade med specialpolisen släpptes han. Rikard Collsiöö och två andra fotografer blev några timmar senare beskjutna när de filmade en palestinsk stenkastare som blev tillfångatagen av polisen. SVT lämnade även efter denna händelse in en protest till israeliska ambassaden.

– Vi har en policy att medarbetare som befinner sig i krigs- och konfliktområden när som helt kan avbryta sin bevakning och åka hem. Vi kräver inga hjältar. Säkerheten går först och vi uppmanar våra team till stor försiktighet, säger Jan Axelsson.

Stefan Nieminen kom för några dagar sedan hem från en tio dagar lång reportageresa i Israel och Palestina. Han har besökt området flera gånger och upplevde en dramatisk förändring av stämningen.

– Tidigare har det gått att tala med de israeliska soldaterna och gå igenom en vägspärr utan att behöva vara rädd. I dag närmar man sig en checkpoint med mycket större försiktighet, säger Stefan Nieminen.

Samma uppfattning har Sveriges Radios korrespondent Lars-Gunnar Erlandsson:

– Soldaterna verkar mera nervösa och de verkar skjuta först och fråga sedan.

Tillsammans med 10-15 andra reportrar var Stefan Nieminen inne i Betlehem: ofta reser flera team tillsammans för att minimera risken för beskjutning och för den egna säkerhetens skull om det skulle hända någonting. Under tiden som de gjorde intervjuerna följde israeliska soldater deras arbete genom kikarsiktet, alltid med ett finger på avtryckaren.

– Då jag gjorde en ståuppa vid en vägspärr sneglade jag åt sidan och såg att en soldat siktade på mig genom kikarsiktet. Det är obehagligt att veta att någon riktar ett vapen mot en och har ett finger på avtryckaren, säger Stefan Nieminen.

Frilansen Arne Lapidus har bevakat Israel och Mellanöstern i närmare 20 år för framför allt Expressen och Göteborgs-Posten. Han har sett hur de senaste veckornas militära offensiv mot det palestinska självstyret har gjort de israeliska soldaterna nervösare och jobbet som reporter mycket farligare.

Israeliska armén har inrättat zoner där journalister är portförbjudna. Men fortfarande går det på vissa ställen att ta sig in i dessa områden.

– Det är nyckfullt och mycket upp till den enskilde soldaten att avgöra vilka de vill släppa igenom. Detta gör arbetet mer riskabelt. Man vet aldrig vilka regler som gäller. Plötsligt kan det komma ett varningsskott, säger Arne Lapidus och tillägger att varje soldat har sin egen politiska uppfattning. Vissa hatar utländsk press och andra har stor förståelse för hur medierna jobbar.

Arne Lapidus talar hebreiska men han tycker inte att det ger honom några fördelar, snarare tvärtom. Det är många palestinier som kan hebreiska och därför möts en person som talar språket med större misstänksamhet av israeliska soldater.

De stora bolagen som CNN och BBC har minimerat riskerna för sina utsända genom att de åker omkring i bepansrade fordon. Svenska reportrar använder sig av taxi eller hyrda bilar för att ta sig in på Västbanken.

De svenska medierna har som policy att inte skicka ut oerfarna reportrar. Samtliga utsända svenska reportrar är rutinerade och har bevakat flera våldsamma konflikter i världen eller har stor erfarenhet av Mellanöstern. De uppmanas dock att inte ta för stora risker.

– Men til syvende og sidst är det upp till dem på plats att avgöra säkerheten. De måste själva ta ställning till vad som skall göras eller inte. Det kan aldrig hemmaredaktionen bestämma, säger Niklas Silow, nyhetschef på Aftonbladet.

Några av de utsända reportrarna har gått igenom kurser för att lära sig säkerhet, sjukvård och hur man beter sig i kritiska situationer. Skyddsväst och hjälm har nu blivit obligatoriska för reportrar som bevakar konflikter. För större nyhetskanaler tydligen även bepansrade fordon.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se