Idagsidan fyller 50 – ”Första artikelserien skapade chock”

Initiativtagare till sidan var den nya chefredaktören ”Buster” – Gustaf von Platen.

– Han rekryterade Marianne Fredriksson som redaktör. Hon hade gjort succé på Bonnier, gjort Allt i hemmet till något alla unga ville läsa. Gustaf von Platen insåg att hon skulle kunna göra revolution på Svenska Dagbladet, säger Maria Carling, biträdande chef för SvD Livet och redaktör för Idagsidan ihop med Maxime Persdotter Wallström, i höst även med Agneta Lagercrantz som kommer tillbaka som vikarie.

Redan 1933 hade sektionen ”Hemmet och kvinnovärlden idag” startats på tidningen. Namnet ”Idag” plockades därifrån och avdelningen moderniserades av Marianne Fredriksson som var direkt underställd chefredaktören och därmed hade stor frihet.

Maria Carling kallar Idagsidan under Marianne Fredrikssons ledning ”banbrytande”, en helt ny typ av journalistik tog sig in i dagspressen. Den skulle handla om mänsklig utveckling, samlevnad, sex, psykologi och annat som många tyckte hörde privatlivet till. ”Det har kommit en rödstrumpa på redaktionen” sade ledarsidan föraktfullt, på den manligt dominerade tidningen med mycket näringslivsnyheter och konservativ prägel.

– När hon lanserade den första artikelserien, Ont i själen, var det närmast chockartat. Läsarna älskade det från start. Det gjordes undersökningar som visade att läsare gick över till SvD från DN tack vare Idagsidan. Den fyllde hela baksidan på den då stora tidningen.

Livetredaktionen, som Idagsidan tillhör, drar fortsatt många prenumeranter till SvD.

– Vi står för en tredjedel av alla ordrar, säger Maria Carling.

Idagsidan var pionjär med formatet artikelserier, men framför allt i sina ämnesval. Sidan var en udda fågel som SvD de första decennierna inte puffade för på ettan.

– Idag görs ju den här typen av journalistik även på näringslivs- och kulturredaktionerna, man tar gärna in människor och går på djupet med samhällstrender. Så ser jag det, jag vill att vi ska skildra vad samtiden gör med våra liv, hur vi tänker och beter oss. Inte minst den tekniska förändringen har ändrat våra liv enormt mycket, under de år jag varit med.

Vilka är era läsare idag?

– Det är ett tag sedan vi undersökte vilka just Idagsidans läsare är, men helt klart är att vi har avancerade, skitsmarta läsare. De är krävande, och det är bra. Vi har alltid haft mycket läsarkontakt och publicerat läsarnas respons i 50 år.

Hur har ämnena på Idagsidan förändrats över halvseklet?

– Teknologins påverkan på våra liv är ju nya ämnen, men de stora ämnena består: relationer, sex, existentiella frågor. När jag tittar på vilka artikelserier som blev böcker på 80-talet – ja, de hade vi kunnat göra även idag. ”Den stora tröttheten”, till exempel.

– Men privatlivet är offentligt idag på ett annat sätt. Det är en del av att det är så lätt att ta in det i den offentlighet som en dagstidning är, säger Maria Carling.

Idagsidans skribenter har genom åren lanserat flera nyord som kvalat in i ordlistorna: Ami Lönnroths ”maskrosbarn” är ett exempel, Maria Carlings eget ”curlingförälder” ett annat.

Kommer Idagsidan fylla 100 också, tror du?

– Jag hoppas verkligen att den här typen av journalistik, sättet att ta människors liv på djupaste allvar, att borra i det, ska leva vidare 2074, säger Maria Carling.