Helena Bengtsson: ”Skärp er och lär er, journalister!”
På nordiska datajournalistikkonferensen Noda samlas nu journalister från hela Norden. Trots att datajournalistiken växer är besöksantalet förhållandevis lågt. Helena Bengtsson, redaktör för datajournalistik på SVT, varnar för att de journalister som inte tar till sig datajournalistik kommer att hamna på efterkälken.
Den årliga konferensen Noda som turnerar mellan de nordiska länderna är nu tillbaka i Sverige, och Södertörns högskola i Flemingsberg. I dag och i morgon hålls seminarier om hur man jobbar med datajournalistik i valtider, i sociala medier, samt workshops om programmering, enkätmakeri, design, presentation och kryptering.
Enligt arrangören Sanna Volny på Södertörns högskola går konferensen som planerat, bortsett från en central detalj: huvudtalararen och dragplåstret Derek Willis från amerikanska ProPublica uteblir, eftersom han glömt bort att förnya sitt pass.
– Bortsett från det tycker jag att allt har fungerat bra. Hittills i alla fall, säger Sanna Volny.
Men trots att intresset för datajournalistik vuxit snabbt de senaste åren lockas förhållandevis få journalister till Noda. I år är antalet besökare 188 från alla de nordiska länderna, och många av besökarna är rutinerade datajournalister.
Trots att Noda satsar på nybörjarkurser och -seminarier verkar man inte nå ut till den stora grupp av nyhetsreportrar som borde ha mest nytta av datajournalistik i arbetet, särskilt under ett valår.
Helena Bengtsson, som arbetat som redaktör för datajournalistik på Sveriges Television och The Guardian, och som på Noda introducerades som ”den svenska datajournalistikens drottning”, har tröttnat på att journalister inte tar till sig arbetsmetoderna, som är allt annat än nya.
I sitt inledningsanförande på Noda gjorde Helena Bengtsson en tillbakablick på sin egen introduktion i datajournalistiken, för över tjugo år sedan. Och hon lämnade en varning till alla journalister som struntar i datajournalistiken.
Du sa i ditt anförande nyss att om man inte sysslar med datajournalistik hamnar man hjälplöst efter, är det så?
– Ja.
Varför då?
– Nästan alla journalister som var med för 20 år sedan har suttit på sitt köksgolv eller vardagsrumsgolv med dokument runt omkring sig och flyttat dem i olika högar. I dag kommer de dokumenten i en databas. Kan du inte strukturera en databas så kommer du inte att kunna göra egen journalistik. Det är klart att vi kommer att kunna göra pressmeddelandejournalistik även utan datajournalistik, men jag känner ingen journalist som tycker att det är kul, säger Helena Bengtsson.
Det är nödvändigt helt enkelt?
– Jag tycker att det är nödvändigt, och jag tycker att man måste skärpa sig lite.
Vad är det man måste kunna, var ska man börja?
– Om man kan hantera ett spreadsheet i till exempel Excel och kan göra en sortering, och en enkel beräkning – med det kommer man otroligt långt.
Man sätter sig och knackar in datan i Excel alltså?
– Man kan knacka in datan, men i dag finns det väldigt många ställen där du kan ladda ner data. Om du ber en kommunal tjänsteman om någonting så får du ofta en Excelfil, de jobbar ju på det sättet.
Så det handlar om att sluta vara rädd och lära sig älska Excel?
– Ja. Sluta vara rädda, skärp er! En journalist kan få ett uppdrag på morgonen att till i kväll ska du göra en story om pensionssystemet, med anledning av en lagändring eller att det kommit något förslag. Pensionssystemet är otroligt mycket mer komplicerat än vad det är att lära sig att sortera i Excel. Jag tror att det här att man säger att man inte kan, och det är inte för mig, det är bara trams. Skärp er och lär er!
– Sen räcker det ofta med att tänka på data, fundera kring vad som går att få fram och hur, för att man ska kunna hitta nyheter som visar sig vara enkla att ta fram, säger Helena Bengtsson.
GDPR, hur ser du på det?
– Jag tror att vi måste vara vaksamma där när det gäller utlämnande av handlingar. Jag har en känsla av att myndigheterna kommer att använda GDPR för att vara mer njugga när det gäller utlämnande av data.
Ställer inte det till problem för datajournalistiken?
– Det kan det göra och det måste vi hålla koll på. Vi har i många år kämpat för att vi ska få en lagreglering kring utlämnande av elektronisk information och det har vi ju inte fått.
Nu ser vi att bland annat domstolar stoppar utlämnande av Excelfiler och bara skickar pdf, är inte den utvecklingen ett hot mot datajournalistiken?
– Det finns nästan alltid vägar runt. Vi måste titta lite på resten av världen. England har en väldigt ny offentlighetsprincip som började gälla 2005, och i och med att den är så ny så är tillgången till elektronisk information ganska okomplicerad. Man får ofta Excelfiler från myndigheter där. Vi som har den gamla offentlighetsprincipen, vi måste börja tänka att dokument inte är pappersdokument, utan att dokument är databaser. Det är ett lobbyarbete som kanske inte jag ska göra, men kanske Journalistförbundet ska göra.
Det är 188 som har anmält sig till Noda i år, det är ett ganska litet journalistiskt evenemang. Hur ska datajournalistik locka fler?
– Jag kommer just från en konferens om datajournalistik där vi var 1 200 personer. Så vi får väl vänta ett år eller två så kanske vi blir fler i Sverige och i Norden.