Grävjobb sparar pengar

Sveriges Radio P4 Kalmar har till och från under två års tid arbetat grävorienterat och sedan ett halvår tillbaka har man formellt bildat en grupp om tre personer, 2,5 tjänster, som till största delen ägnar sig åt undersökande och grävande journalistik. Redaktionen har valt att ta resurser från det dagliga nyhetsarbetet och satsa på egna långsiktiga jobb med lång framförhållning.

Under en utvärdering upptäckte redaktionen någonting märkligt. Grävjobben visade sig ge minst lika mycket program- och nyhetstid i sändning per nedlagd arbetstimme som det dagliga nyhetsarbetet. Utvärderingen visade alltså att den grävande journalistik man ägnade sig åt på redaktionen var ”billigare” än den vanliga nyhetsjournalistiken.
–  De jobben jag räknade på är varken lättjobbade eller de tyngsta avslöjandena. Det var inga ytterligheter. Samtidigt ger det här långsiktiga sättet att jobba på våra bästa avslöjanden, berättar Glenn Möllergren, reporter på Radio Kalmar.
–  När vi väl sänder ett grävjobb kan vi rulla på det i flera dagar och sedan återkomma med uppföljningar de kommande veckorna eller månaderna. Man måste tro på sitt eget material, våga hålla i våra grejer flera dagar i rad och många sändningar per dag. Vi kan använda material från programmen till kommande nyhetssändningar och det är lätt att göra uppföljningar eftersom vi är insatta i materialet och kan planera det bättre, säger Glenn Möllergren.
– Jag är övertygad att det här sättet att arbeta skulle passa alla mindre eller medelstora redaktioner, även inom dagspress.

Eftersom redaktionen satt grävjournalistiken i system har man också fått en bra långsiktig planering, med mind­re stress och bättre arbetsmiljö.
Nyhetschefen Louise Haag har målmedvetet arbetat för att skapa en grävorienterad inriktning på redaktionen.
– Det här är inget man inför på en kvart, det har smugit sig fram. Visst har det hänt att jag blivit utskälld av reportrar som tycker att de där grävarna bara sitter där medan det är mycket att göra i det dagliga nyhetsarbetet. Men är det något som händer så får grävarna rycka in. Det viktiga är att få med hela redaktionen på det här arbetssättet, säger Louise Haag.
 

Har det fått konsekvenser för det övriga nyhetsarbetet?

–  En konsekvens är ju att vi inte går på de här solklara presskonferenserna, utan kör det som telegram eller tar in någon i studion i stället.
 

Vilka är fördelarna med det här sättet att jobba?

– Det viktigaste är att stressen minskar. Med en långsiktig planering minskar stressen för alla. Sen är det ett bra sätt att använda resurserna , det är alltså inte dyrare att satsa på gräv, det är billigare. Och sen gör vi ju originaljournalistik, och det är ju därför vi är här, säger Louise Haag.

Så för att sammanfatta: att jobba grävorienterat är billigare, ger bättre arbetsmiljö och ger bättre journalistik?

–  Ja, så är det.

Finns det inga nackdelar?

–  Nja, nej, egentligen inte. Jo, det kan ju visa sig att ett grävjobb inte håller. Då kan man känna sig snuvad på de arbetsdagarna som har lagts ned. Men hittills har det aldrig hänt. Det blir alltid någonting. Och den risken måste man ta. Så nej, det finns inga nackdelar alls faktiskt, säger Louise Haag.