Gå direkt till textinnehållet

Göteborgs kommun vägrar lämna ut allmänna handlingar

Göteborgs kommun vägrar lämna ut personnummer på politiker och tjänstemän till Göteborgs-Posten med hänvisning till sekretesslagen och personuppgiftslagen, Pul. Ett hot mot öppenhetslagstiftningen, anser GP.

Göteborgs kommun vägrar lämna ut personnummer på politiker och tjänstemän till Göteborgs-Posten med hänvisning till sekretesslagen och personuppgiftslagen, Pul. Ett hot mot öppenhetslagstiftningen, anser GP.

– Vi trodde att ingen skulle kunna tänka sig att ifrågasätta offentlighetsprincipen som funnits i ungefär 200 år. Men det är just vad makthavare nu gör. De vill inte bli granskade, säger Sanna Kilner, chef för GPs faktaredaktion.

Bakgrunden är att Göteborgs-Posten begärde att få ut personuppgifter på 2 400 personer som finns omnämnda i Göteborgs Stadskalender. Kommunens informationsdirektör Ulf Källström var först tillmötesgående, men ändrade sig sedan och skrev istället ett debattinlägg där han ifrågasatte undantaget i personuppgiftslagen, Pul, vilket ger medieföretag möjlighet att upprätta tillfälliga register med personnummer. Pul är den lag som förbjuder allmänheten att sprida personuppgifter utan den berördes samtycke.

Annons Annons

I sitt avslag hänvisar Göteborgs kommun till sekretesslagen 7 kap 16§. ”Enligt denna bestämmelse får personuppgifter inte lämnas ut till någon om det kan antas att mottagaren kommer att behandla uppgifterna i strid med personuppgiftslagen (Pul)”, står det i kommunens avslag.

Journalisten och författaren Anders R Olsson menar att kommunen gör en extrem tolkning av Pul. Han ser ett tydligt mönster att myndigheter på senare år blivit alltmera restriktiva till att lämna ut material.

– För tio år sedan hade det varit otänkbart för en myndighet att komma på tanken att ifrågasätta om journalister har rätt att skaffa sig information eller ej. Det är ett tydligt trendbrott mot svensk yttrandefrihets- och offentlighetstradition, säger Anders R Olsson.

Kommunen skriver vidare att eftersom GP begär ut uppgifter på ett så stort antal personer anser de att tidningen tänker bygga upp ett permanent register och att ett så omfattande register ”inte rimligen kan försvaras med hänvisning till att det skall användas i journalistisk verksamhet”.

Enligt Anders R Olsson är det första gången som en myndighet ger sig rätten att bedöma om allmänna handlingar skall användas journalistiskt eller ej av en tidning.

Ulf Källström menar att GP använder offentlighetsprincipen på ett slarvigt sätt.

– Jag har jobbat som journalist sedan mitten av 60-talet och det normala för mig var att ta fram den maktstruktur jag ville studera och sedan kartlägga den, inte börja med individer och sedan se vilka maktstrukturer jag skall titta på, säger Ulf Källström.

GP menar att det inte hör till Ulf Källströms yrkesroll att som tjänsteman på en myndighet sitta och bedöma en tidnings arbetsmetoder. En myndighet kan dessutom inte vägra att lämna ut uppgifter med hänvisning till att de tror att materialet kommer att användas felaktigt.

– Vi är en seriös morgontidning som håller på med ett större journalistiskt projekt att granska matkutövningen i kommunen. Personnumren är helt enkelt ett arbetsredskap, säger GPs ställföreträdande ansvarige utgivare Kenth Andreasson.

Han påpekar att tidningen bara är intresserad av personnummer som rör en grupp personer som har stort inflytande, inte samtliga anställda på kommunen.

Göteborgs kommun utnyttjade en möjlighet i lagen att säga nej till GPs begäran eftersom tidningens ansökan var för allmänt hållen, inte hänvisade till ett specifikt register och att det inte framgick att det rörde sig om journalistisk verksamhet. Kommunen kunde därför tolka det som om GP ville ha ut uppgifter och inte allmänna handlingar. När det gäller uppgifter har myndigheter inte samma tryck på sig och kan hänvisa till att det stör myndighetens arbete att ta fram materialet.

Enligt Sanna Kilner var begäran inte formellt skriven eftersom redaktionen under tre veckors tid via telefon haft kontakt med Ulf Källström och den antog att han därför var insatt i vad GP ville ha för uppgifter.

– Det är lagtrixande som kommunen sysslar med. Jag trodde att de visste att GP var en stor morgontidning, därför skrev vi inte i ansökan att det handlade om ett journalistiskt projekt, säger Kenth Andreasson.

Kommunstyrelsens beslut går inte att överklaga och därför har GP nu skickat in en ny begäran och förtydligat att det rör sig om ett journalistiskt projekt, preciserat från vilka arkiv de vill ha uppgifterna och att tidningen enligt tryckfrihetsförordningen har rätt att få ut personnumren. Denna gång har GP även begärt att få ut telefonnummer, adresser, lön, arvoden, anställningstid och tjänsteförmåner. Tidningen har talat med kommunens ADB-kontor och vet att dessa uppgifter finns.

– Vi har skickat in en begäran och väntar på kommunens beslut. Om de skulle säga nej kommer vi att gå vidare till kammarrätten, för till sist kommer vi att få rätt, säger Kenth Andreasson.

Ulf Källström skickade in ytterligare ett debattinlägg till GP, som inte togs in eftersom debattredaktören ansåg att det inte tillförde något nytt. Informationsdirektören lade då ut sin debattartikel, en nyhetstext och korrespondensen med tidningen på kommunens hemsida ( www.goteborg.se) och uppmanar till debatt om sekretess och offentlighetsprincipen. Några få har hört av sig. Artikeln ligger inte ute på kommunens hemsida, utan är länkad till GP webbplats, vilket gör att kommunen inte bryter mot upphovsrätten.

pj@sjf.se

Fler avsnitt
Fler videos