Gå direkt till textinnehållet

Framtidens journalister kräver respekt – och trygghet

En bemanningskris har präglat mediebranschen de senaste åren. Journaliststudenterna på Södertörns högskola väntar sig fort­farande hundår – men vet vad de vill ha av en arbetsgivare. – Man vill inte känna sig utbytbar, säger Ella Kjellander.

Septembersol mot Moas båge, huvudbyggnad på Södertörns högskola i Flemingsberg söder om Stockholm.

– Du vet vilken Moa? förhör sig Malin Picha Edwardsson.

Det är Martinson. Campusbokhandeln Harrys böcker stängde däremot i våras, har Nytt i Flempan rapporterat. 

Nytt i Flempan (NiF) är den lokaltidningssajt som journaliststudenterna på Södertörn driver i perioder varje år, de veckor de har nyhetsjournalistik på schemat. 

– Ingen medieskugga här!, säger Malin Picha Edwardsson.

Hon är avdelningsföreståndare för journalistik på högskolan och jobbade själv som journalist i 15 år innan hon ­sadlade om och började forska. Nu styr hon oss med raska steg genom avdelningen – som inrymmer både tv-studio och speakerbås – och iväg till närliggande Polishögskolan där det kryllar av blåljus, skarp övning pågår.

Malin Picha Edwardsson. Foto: Jonas Eng.

Inne i en föreläsningssal avslutar läraren Janne Örneus just förmiddagens undervisning med 35 blivande journalister, och passar på att ta några studentfrågor om vårens praktiktermin: Får man alltid lön? Vilka arbetstider gäller, är det reglerat? Nej, säger Janne Örneus, och berättar om en småbarnsmamma som blev schemalagd på nattpass av Aftonbladet – då fick lärarna på utbildningen rycka in. Det fick de också göra när en metoosituation uppstod för en praktikant på ett av de stora mediehusen.

Han berättar också att det förekommit att redaktioner på både SVT och Bonnier försökt mygla med praktikantlönen men behövt backa. Arbetsgivare som har kollektivavtal med Journalistförbundet måste betala sina praktikanter.

– De gladaste minerna brukar komma från de studenter som varit på små redaktioner ute i landet, tipsar Janne Örneus och rör sig mot dörren som nästa föreläsare otåligt rycker i.

Janne Örneus har undervisat blivande journalister i 37 år. Foto: Jonas Eng.

Studenterna som följer honom ut ur salen går sin femte termin på något av programmen Journalistik och digitala medier (JDM) eller Journalistik med samhällsstudier (JMS). Senare i höst ska de skriva examensarbete, för att i vår avsluta utbildningen med en praktiktermin. Tanken är att de ska kunna gå direkt ut i anställning efteråt. 

Men flera har redan jobbat flera somrar eller jobbar parallellt med studierna, visar det sig. JMS-aren Fredrika Hagberg jobbar varannan helg på Nyheter24 och kommer göra sin praktik där också.

– Jag har läst statsvetenskap och vill väl egentligen jobba mer fördjupande, Nyheter24 är mer snabba nyheter. Men det är väldigt välkommet, säger hon. 

Ella Kjellander, som går JDM-programmet, jobbade på Bonnier News Locals tv-nav i Falun i somras. Hon var sändningsproducent, programledare och klippare. 

– Det är drömjobbet – jag är inne på rörligt och kreativt, säger Ella Kjellander.

Söktrycket till de treåriga journalistprogrammen vid de klassiska lärosätena Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Södertörn har minskat med 35 procent sedan 2014, visar statistik Journalisten begärt ut från Universitets- och högskolerådet. Det är en trend som går i otakt med de senaste två–tre årens utveckling på arbetsmarknaden. 

I april i år klassade Arbetsförmedlingen för första gången journalist som ett bristyrke. Branschen såg det komma och kallade redan våren 2022 till ett krismöte om bemanningssituationen. En arbetsmarknad där arbetsgivaren i decennier haft övertaget tycktes till sist vändas till arbetstagarnas fördel. Har den bilden inte sipprat ned till potentiella och nuvarande journaliststudenter?

Nja, jo, studenterna på Södertörn som Journalisten pratar med känner till skiftet. Men tillåter sig att förhålla sig fortsatt skeptiska.

– Stämmer det verkligen? Mitt intryck är att det är generellt svårt fortfarande. Om man hoppar runt på lokalmedier är det kanske lättare, säger Philip Nilsson. 

Han har jobbat just på lokaltidning i sommar, på BLT. Får han fortsätta där tänker han hoppa av studierna. 

Många mediearbetsgivare har under galgen behövt tänka till på hur kan de bli mer attraktiva. Frågan känns ny för flera av Södertörnstudenterna – de känner inte makten att ställa krav. För flera är drömjobbet ganska traditionellt: att bli skrivande reporter på Dagens Nyheter.

Men redaktionskulturen är viktig, säger flera när de tänkt efter lite. En arbetsplats man känner sig välkommen på, där man kan trivas i längden och vågar lufta sina idéer och tankar.

– En ömsesidig respekt är nog viktigast hos en arbets­givare, att inte känna sig som en utbytbar vikarie. Att de ser och renodlar ens talang, säger Ella Kjellander.

Clara Andén menar att en överdriven klickjakt och tävlingsinriktning sätter onödig press på många journalister idag, och flyttar fokus från det journalistiska grunduppdraget. 

Anställningstrygghet är väl bra, tycker Södertörnstudenterna, men ingen verkar räkna med att gå rakt in i ett fast jobb. 

– Det kan finnas fördelar med att tvingas flytta runt till en början också, man får testa olika roller då, säger Clara Andén.

Foto: Jonas Eng

Har sjunkande söktryck förändrat studentgrupperna? Delvis, säger läraren Janne Örneus. Och är det någon som vet, så borde det vara han. Hösten 2023 undervisar han blivande journalister för sjuttiofjärde terminen på raken. Innan Södertörn var han på JMK, där han 1990 hade avdelningsföreståndaren Malin Picha Edwardsson som student. 

– På den tiden var det bara fem-och-nollor som blev journalister. De som inte bara varit bäst i sin klass, utan på hela skolan, säger Janne Örneus.
Strax efter millennieskiftet, och innan IT-bubblan sprack, var Södertörns program Journalistik och multimedia en av Sveriges mest eftertraktade utbildningar jämte läkarlinjen.

– Vi hade 2 400 förstahandssökande, mer än psykologprogrammet och juristprogrammet, säger Janne Örneus.

Idag behövs inte längre toppbetyg för att komma in på journalistprogrammen. Alla studenter behöver den första terminens språkslinga, som nöter saker som de/dem, sin/hans. Några studenter behöver särskilt stöd i svenska. 

– Men det är fortfarande en rätt vit grupp, och mycket medelklass. Många har läst Kamratposten som barn, det säger allt om klasstillhörigheten, säger Janne Örneus. 

Medan blivande journalister ännu på 90-talet var tydligt vänsterpolitiska uppvisar dagens studenter ingen politisk lutning alls, är hans uppfattning. 

– Och idag vågar man säga att man vill jobba med design eller fotboll, inte längre bara samhällsjournalistik.

Södertörns journalistutbildning var inbjudna på mediebranschens möte om bemanningskrisen våren 2022. Malin Picha Edwardsson är tydlig med sin uppfattning:

– Vi utbildar duktiga och kompetenta journalister, sedan är det upp till branschen att erbjuda så schyssta arbets- och anställningsvillkor att de väljer att jobba som journalister.

– Man behöver klura på det här med arbetstempo och lönenivåer, förtydligar Janne Örneus. 

– Fasta anställningar, bra lön, över­huvudtaget bra villkor, manar Malin Picha Edwardsson.

Det senaste decenniets sjunkande söktryck handlar inte så mycket om alla jobb som försvunnit, tror hon.

– Arbetsmarknaden har ju aldrig varit bra för journalister. Det handlar nog mer om en samhällsförändring. Bland gymnasieungdomar anses inte journalist­yrket vara det trendigaste – man vill ­hellre bli jurist eller ekonom.

– Samtidigt har det aldrig varit viktigare med journalistik än idag. 

*

Uppdatering/Förtydligande: Lotta Edling, publicistisk direktör på Bonnier News, reagerade på uppgiften att redaktioner inom Bonnier försökt slippa betala praktikantlön. Efter ett samtal till Janne Örneus vill hon förtydliga att det handlat om någon enstaka gång, minst fem år tillbaka i tiden, och gällde dåvarande Bonnier Tidskrifter.
 

Enkät: Vad tänker du om framtiden?

Fredrika Hagberg går Journalistik med samhällsstudier, statsvetenskap.

– Alla säger att det är en dålig arbetsmarknad. Jag har statsvetenskap i min examen och vill skriva. En arbetsplats man trivs på i längden är det viktiga. 

 

Hedda Johansson går Journalistik med samhällsstudier, statsvetenskap.

– Jag har en traditionell dröm, jag vill skriva. DN är väl målet. Jag har jobbat på lokaltidning i sommar. Redaktionskänslan är framför allt det man vill ha hos en arbetsgivare.

 

Philip Nilsson går fristående kurser i journalistik.

– Jag tror det är lättare att få jobb om man är redo att hoppa runt. Jag hoppas få jobb på Blekinge Läns Tidning där jag var i somras.

 

Noel Alfredsson går Journalistik med samhällsstudier (religion).

– För mig är det fotboll som lockar som bevakningsområde, stenhårt. Det kan vara podd eller något annat format.

 

Ella Kjellander går Journalistik med digitala medier. 

– Vårt program är väldigt konkret, vi lär oss allt från att koda till att göra bokomslag, vinjetter, klippa, fota, filma. Det känns väldigt bra. Jag är inne på rörligt och kreativt, just nu vill jag testa vingarna, utmanas och utvecklas.

 

Clara Andén går Journalistik med digitala medier. 

– Arbetsklimat och redaktionskultur hos en arbetsgivare är viktiga. Både Ella och jag har jobbat inom underhållning tidigare, vi vill jobba med rörligt. Jag är intresserad av podd också, att berätta med ljud är väldigt roligt.

 

Fler videos
Fler avsnitt