Flato avgår efter PFK-kris

Efter en bitter strid slutar Pawel Flato som ordförande för Pressfotografernas klubb. Det sker strax efter att fotografen Pieter ten Hoopen lämnat föreningen på grund av att han utsatts för hätska angrepp på PFKs debattforum.

I en intervju i tidningen Kamera & Bild våren 2005 ifrågasatte PFKs ordförande Pawel Flato pressfotografernas oskrivna förbud mot att redigera pressbilder med Photoshops klonverktyg. Han möttes av en skur av protester i ett upprop från medlemmarna. Många ansåg att estetisk redigering som tar bort störande objekt förfalskar verkligheten.

– Argumenten i sakfrågan har jag inget problem med. Men uppropet var också en kritik mot mig som ordförande. Den kritiken ska man inte gå ut med offentligt, åtminstone inte om man inte varit aktiv tidigare i föreningen. Jag har gått runt och varit förbannad, säger Pawel Flato.

bryt

Han har länge efterlyst en debatt om pressfotografins roll.

– Tidigare skapade tekniken med negativ film i sig trovärdighet. Med dagens teknik räcker det inte längre att bara säga att man fotograferat något som var framför kameran och att det därför är sant. Sanning kan bara människor garantera, inte tekniken. Precis som skribenter ifrågasätts måste vi göra det. Min poäng var att ett kloningsförbud bara är en bråkdel i en debatt som borde vara mycket bredare, och borde handla om varför vi ens åker på vissa uppdrag. Men den diskussionen fastnade i frågan om kloningsverktyget, säger Pawel Flato.

bryt

DN-fotografen Jonas Lindkvist, en av dem som ledde protesterna, ansåg att ordförandens inställning gjorde att man hamnade på samma nivå som reklamvärlden eller forna totalitära regimers mörkrumstekniker.

– Inom pressfotot måste vi hålla hårt på sanning, trovärdighet och inte blanda in kommersiella bildnormer, säger han. Har man väl börjat ta bort saker kan man också lägga till saker, och då tar man ett avgörande steg bort från sanningen. Ska man förändra normerna för pressfotografins bildhantering måste man argumentera tydligt varför. Att vi sedan i den debatt som följde inte fick ifrågasätta ordföranden på PFKs debattforum kändes också väldigt konstigt, säger han.

bryt

Strax innan Pawel Flato avgick som ordförande den 31 maj hade den prisbelönte pressfotografen Pieter ten Hoopen just lämnat föreningen:

– Det hade inte med kloningsdebatten att göra, men den var avslöjande för den bittra, negativa och re­spektlösa tonen inom PFK. Jag blev angripen för vad man ansåg var ett för personligt bildspråk, som visar lika mycket tillstånd som nyhetshändelser. Det var sårande, säger ten Hoopen.

Han tror också att bråken är uttryck för en allmän osäkerhet om pressfotografins roll:

– Samtidigt finns så otroligt mycket talang i branschen just nu, och svenskar har vunnit lika mycket internationella priser som danskarna. Vi borde inspirera och stödja varandra i stället.

bryt

Jonas Lindkvist tycker att PFK borde verka för två saker: att tidningarnas fotoredaktioner inte bara ägnar sig åt snabbjobb och att Årets bild-tävlingen blir mer öppen. Genom att redovisa juryarbetets diskussioner blir tävlingen mer av en lärande process och inte bara en galafest.

Pawel Flato, som kommer att fortsätta arbeta inom PFK, vill fortsätta att driva frågan om en modernare syn på pressfotot.

– Tidningarnas organisationer bygger på hantering av fotot som en komplicerad kemisk process i redaktionens periferi. Därför styrs bildjournalistiken av verktyget och de skrivande redaktionerna av innehållet. Det är otidsenligt. Bildjournalistisk kompetens måste också in i redaktionsledningarna, där ligger trots allt ansvaret för bildspråket, framhåller han.

– Pressfotot är inte i kris, snarare i en tråkig period. Tidningsbilderna är väldigt estetiskt drivna i dag, men innehållsligt torftiga.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se