”Farlig rättegång mot Sefastsson”
I morgon, den 22 oktober, inleds rättegången mot tidigare Kalla Faktareportern Trond Sefastsson. Han är åtalad för bokföringsbrott och mutbrott. – Att göra moral och etikfrågor till domstolsverksamheter är livsfarligt för en demokrati, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
För ett år sedan avslöjade Aftonbladet och TV-programmet Insider att journalisten Trond Sefastsson hade tagit emot pengar från en privatperson för att göra TV-program åt TV4. Skandalen var ett faktum och åklagaren inledde en förundersökning om mutbrott.
Trond Sefastsson har å sin sida hela tiden hävdat att han fått betalt av en privatperson för att som jurist försöka ta fram fakta som ska fria en man som dömts för narkotikabrott.
Enligt den förundersökning som ligger till grund för rättegången, så ger åklagaren honom rätt. Åklagaren har i vilket fall som helst inte kunnat bevisa att han tagit emot pengar för att göra programmet.
Åklagaren hävdar att det ändå är mutbrott, i enlighet med det så kallade tjänstesambandet. Alltså att Trond Sefastsson fått det aktuella jobbet som jurist, därför att han arbetar som journalist, att han blandat ihop rollerna.
Som ett led i sin bevisning använder hon de pressetiska reglerna.
Anders R Olsson tycker att åtalet borde lagts ner, när det stod klart att det inte gick att bevisa att Trond fått pengar av en utomstående för att göra ett TV-program.
– Vi är många skribenter som delvis försörjer oss på annat än journalistik. Ska staten, via brottmål avgöra vad vi ska få försörja oss på? säger han.
Även Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är mycket kritisk mot rättegången.
– ?Åklagaren drar in tjänstesambandet. Men det är ju inte så att journalister är statliga tjänstemän. Tvärtom, de ska vara oberoende av staten. Det är mycket märkligt och otillständigt att hantera det på det viset, säger hon.
Trond Sefastsson har ibland sagt sig vara journalist och ibland jurist, beroende på situation. Själv hävdar han att han gjort det för sin säkerhets skull.
Men riskerar inte det allmänhetens förtroende för journalister?
– Vist finns det inslag i historien som etiskt tål att diskutera. Men journalister wallraffar ibland, alltså ljuger om sin identitet. Var är det sagt att den metoden inte får användas av andra yrkesgrupper? undrar Anders R Olsson.
– Det är ju en helt annan sak, säger Agneta Lindblom Hulthén. Vårt självsanerande system har fungerat sedan 1916. Om vi jämför oss med andra länder så har vi både en ansvarskännande och oberoende journalistik. Åklagaren ska visa om han brutit mot svensk lag, inte mot pressetiken.
