Expo pekar ut rasismen

Mitt i turisttäta Gamla stan i Stockholm huserar tidningen Expo. När Journalisten besöker redaktionen drar det ihop sig till helgledighet och ett nummer av tidningen är just tryckt och distribuerat. Känslan av en annalkande ledighet ligger i luften. Man ska ha  möte om vad som ska läggas ut på webben och när under helgerna.
 
Stiftelsen Expo grundades 1995 av ett gäng journaliststudenter och aktivister. Samma år kom det första numret av tidningen ut. Syftet var att vara en motvikt till den då växande extremhögern. I det gänget blev journalisten och författaren Stieg Larsson indragen som en av flera som hamnade i redaktionen och han blev sedermera chefredaktör.

På sajten står det att Expos vision är ett samhälle där rasistiska idéer saknar inflytande.

–  Det vi gör i grunden är omvärldsbevakning av den politiska miljön, som vi sprider genom journalistik eller utbildning. Det är tidning och webb, tre personer är ute och jobbar med föreläsningar, vi har researchers och vi har några projekt som vi sysslar med just nu, berättar chefredaktör Daniel Poohl.

På hela stiftelsen är det 16 anställda. På tidningen finns en chefredaktör, en och en halv reportertjänst, en formgivare på deltid och en bildredaktör på deltid. Flera av dem är också kopplade till andra delar av verksamheten.

Expo föreläser på bland annat skolor, myndigheter och organisationer som är intresserade av att lära sig mer om rasism.

En av dem som är ute och föreläser en del är researchern Jonathan Leman, som i somras blev belönad med Raoul Wallenberg-priset för sitt arbete med att kartlägga extremhögern och utbilda ungdomar.

Jonathan Leman tycker att det som framför allt gör arbetet på Expo speciellt är den kunskap, kreativitet och långsiktighet som präglar jobbet.

– Man får verkligen gå till botten med sakerna här. När jag började för tio år sedan var jag överväldigad över hur mycket många kunde och tänkte att jag aldrig skulle kunna lära mig så mycket.

– Det roligaste med jobbet är att få utlopp för en kreativitet. Man får använda sig av sin uppbyggda erfarenhet, sitt kontaktnät. Jag tycker det är väldigt kul med problemlösningen. Och så att lyckas med gräv, att komma i mål.

Jonathan Leman började som ideell medarbetare i slutet av 00-talet och hade då antisemitism som specialintresse. Så småningom började han föreläsa och lärde sig under den perioden mycket om ”alltifrån Sverigedemokraterna till nazister”.

– Jag ser det som min nisch att ta fram kunskap om de här miljöerna så att andra delar av samhället kan förhålla sig till det. Det kan gälla allt från olika tidningar på bokmässor, organisationer som marscherar på gatorna till bloggar och hemsidor.

Tidningen kommer ut fyra gånger per år och görs med ganska små resurser.

– I huvudsak kan man säga att vi fyra gånger per år tillsammans med ideella medarbetare och frilansar samlar ihop artiklar och sätter ihop en tidning. Vi använder våra ideella medarbetare för att komma med idéer eller göra artiklar, det är ganska fritt fram för dem att komma med egna idéer eller uppslag som någon annan kan göra, det är ett bra bollplank, säger Daniel Poohl.

I det senaste numret finns bland annat ett reportage med rubriken ”Varning för vardagsrasism”. En analys av vad vardagsrasism kan innebära, hur den har utvecklats under de senaste åren kompletteras med ett tiotal anonyma vittnesmål om hur den kan yttra sig.

Expo har ibland kritiserats för att vara aktivistisk och inte en oberoende granskare. Daniel Poohl tycker dock inte att det är ett problem att vara värderingsdriven och samtidigt hålla sig till journalistiska principer.

– Vi som gör den här tidningen är utbildade journalister som gör journalistik. Sedan är det ingen hemlighet vad vi och den här stiftelsen har för mål. Vi tror att ett samhälle blir mycket bättre om det inte begränsas av rasistisk politik, myter eller föreställningar.

– När vi gör vår journalistik har vi som mål att belysa ett politiskt fenomen och den risk som rasism utgör, men vi gör det utifrån journalistiska principer. Det betyder att vi ser till att de människor som blir granskade får ge sin bästa version av det vi har belyst. Det betyder att vi är noga med källor. Det betyder att vi skriver som det är. Vi är heller numera inte den enda tidning där det finns reportrar som är engagerade i de frågor man skriver om. Och det går att klara av den balansgången utan att tumma på journalistikens principer, tycker jag, säger Daniel Poohl.

Expo finansieras av tre huvudsakliga intäktskällor. En är projektverksamhet där man söker projektmedel där det utlyses. Men de två huvudsakliga intäktskällorna är kommersiella intäkter på olika sätt, varav den ena är prenumerationer, annonser, försäljning och utbildningar.

– Och för att den här verksamheten ska gå runt, för att det vi gör är resurskrävande så lever vi också på att människor som tycker att vårt arbete är viktigt donerar pengar till oss. Privatpersoner eller företag eller organisationer.

Vissa intäkter kommer också från Stieg Larssons ”arv” genom den fjärde boken om Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist, den som David Lagercrantz skrev. Den andel av intäkterna från den boken som tillfaller Larssons familj har skänkts till Expo.

Att skriva om rasism har ofta lett till att journalister utsätts för hot och hat. Hur hanterar ni det?
– Regel ett är att inte prata så himla mycket om det, om exakt hur vi arbetar med det. Vi lägger ganska mycket resurser på att försöka göra det så tryggt som möjligt för våra medarbetare. Det finns riktlinjer för hur man agerar i samband med demonstrationer, det finns rutiner kring huset, rutiner kring hur vi agerar när vi är ute och föreläser om vi är på en ort där det finns ett stort gäng som inte tycker om att man är där. Det har vi blivit mycket bättre på de senaste åren och valt att satsa på. Vi vill inte att man ska sluta här och lämna på grund av det.

Daniel Poohl vill inte peka ut någon särskild organisation som värre än någon annan när det gäller hot och hat.

– Organisationer gör väldigt sällan saker i sitt eget namn, utan det är ju privatpersoner som inte gillar oss. Det finns riskmoment i vår verksamhet, men jag tror att det finns människor som känner sig betydligt mer utsatta än vad vi många gånger gör. Till exempel aktivister i en liten ort där det finns ett stort nazistgäng, den situationen är betydligt mer osäker än vad den är för oss generellt.

Det förekommer ju rasistiska yttringar inom extremvänstern också, antisemitiska främst, har ni uppmärksammat det också?
– Ja, det gör vi. Det mesta vi tittar på kommer från extremhögern, men det gör vi absolut och det har vi gjort många gånger. Det som är vanligast idag är väl snarare den här övervintrade anti-imperialistiska vänstern, än möjligtvis AFA som många tänker sig när man säger extremvänstern. Sedan hinner vi inte alltid med alla gånger när det blir affärer. Men det är bara att gå in på vår webb och söka så hittar man massor av sådana artiklar.

Att de högerextrema sajterna Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) och Nya Tider skulle vara Expos motsats håller Daniel Poohl inte med om.

– Vad de gör är att göra sken av att vara nyhetssajter och filtrerar nyheter genom en högerpopulistisk lins. Det kan handla om allt från kultur och ekonomi till politik som paketeras så att det blir klickbart och vänligt för den målgruppen. Det gör inte vi. Det har börjat komma motsvarande sidor som Samhällsnytt och Nya Tider på vänsterkanten, som försöker göra samma sak med en vänsterfiltrering av alla nyheter istället. De skulle jag säga är motsatsen. Till exempel Aktuellt Fokus som är jag tror är den som har flest besök.

Innehållet i Expo jobbas fram under flera månader och färdigställs under en månad.

– Vissa artiklar kan vi jobba med länge. Det kan ta lång tid att tröska igenom vissa saker. I det senaste numret har vi till exempel gått igenom alla fällande domar som gäller hets mot folkgrupp och sorterat och sett vad vi kan göra för nyheter av det. Det har min kollega Anders jobbat med jättelänge.

 

 

 

 

 

 

 

 

Chefredaktör Daniel Poohl och Anna Fröjd, redaktör och projektledare för nystartade Mytkollen diskuterar framtida webbpubliceringar.

Mytkollen är ett av de projekt som Expo sökt och fått pengar för att arbeta med, i det här fallet kommer pengarna från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Tanken är att arbeta med de föreställningar och berättelser som sprids inom bland annat högerextrema rörelser. I det senaste numret representeras det av en artikel om konspirationsteorin om ”Eurabia”, det vill säga teorin att hemliga protokoll och en skuggregering kommer att göra europeer till en förslavad minoritet under muslimskt herravälde.

– Jag är relativt ny på Expo och att få ägna mig åt ett avgränsat område och arbeta med människor som har så mycket sakkunskap är otroligt roligt, säger Anna Fröjd, som är projektledare och redaktör för Mytkollen.

– De stora sakkunskaperna i ämnena som skribenterna har är också den största utmaningen för mig som redaktör. Att få med mycket fakta och ändå göra texterna så lättillgängliga som möjligt. Det blir lätt lite nördigt här.

Enligt Daniel Poohl är tanken inte egentligen att gå i svaromål om vad som är sant och vad som är falskt, utan snarare berätta om vad syftet med att sprida den här typen av propaganda är.

– Det kommer inte finnas svar på frågan ”Stämmer det att det kommer att vara 50 procent muslimer i Sverige om hundra år”, utan istället ”Vad är poängen med att de påstår det?”. Det kommer också att bli poddar och sånt framöver.

Under 2018 byggdes Expos sajt om och riktades om till att bli mer en faktabank vilket gör att en del av besökarna på webben inte i första hand söker nyheter utan grundläggande information.

– Vi har ett mål att göra en daglig uppdatering och ibland flyger det iväg väldigt bra, beroende på hur skickliga vi är och hur mycket resurser vi kan lägga på det, säger Daniel Poohl.

Under 2019 slutar Daniel Poohl som chefredaktör och går över till att arbeta heltid som vd för stiftelsen. Rekryteringen av ny chefredaktör har startat.

– Jag kommer inte att leda det vardagliga arbetet längre, men självklart vara engagerad i tidningen fortfarande. Min uppgift framöver blir bland annat att utveckla hela stiftelsen.

 

Fakta/Expo
Grundad: 1995.
Ges ut av: Stiftelsen Expo.
Innehåller: Reportage, analyser och opinionsbildande material om rasism i Sverige och internationellt.
Upplaga: Cirka 5 000 ex.