EUs hemligstämplar ska gälla i Sverige

Ett avtal underskrivet av de 27 EU-ambassadörerna i Bryssel innebär att medlemsländerna i fortsättningen ska tillämpa samma säkerhetsregler för handlingar, och samma säkerhetskontroll av personal som hittills enbart har gällt internt i Bryssel.
Avtalet skrevs under den 4 maj i år men träder först i kraft efter att det har godkänts i medlemsländerna.

Berndt Fredriksson, departementsråd på utrikesdepartementets sekretariat för säkerhet, sekretess och beredskap (UD/SSSB) har följt förhandlingarna tätt och säger att det ännu är oklart hur avtalet skall hanteras i Sverige:
– Kraven för att ratificera avtal är desamma som för lagstiftning. Regeringen kan säga att man har riksdagens uppdrag att ingå sådana här avtal. Men kan också argumentera för att det skall godkännas av riksdagen. Det innehåller bestämmelser som berör de flesta svenska myndigheter. Det här är något som vi funderar kring i regeringskansliet.

De nya säkerhetsreglerna opererar med fyra klassificeringar av känsliga handlingar: Ytterst hemligt (top secret), hemligt (secret), konfidentiellt och för tjänstebruk (restricted). De två lägre klassernas förekommer inte i svensk lagstiftning.
Dokument som klassats "restricted", den lägsta nivån, kan innehålla information vars ro?jande "skulle kunna medfo?ra endast ringa men fo?r Europeiska unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen."
"Endast ringa men" är den EU-officiella översättningen av engelskans "disadvantageous".

Hur det ska hanteras i Sverige där offentlighetsprincipen är en del i grundlagen återstår att se.
I avtalet sägs å ena sidan att ingenting ska påverka parternas nationella lagar och andra författningar när det gäller allmänhetens tillgång till handlingar.
Men parterna ska å andra sidan vidta "alla lämpliga åtgärder" för att "säkerställa" den överenskomna säkerhetsnivån.
– Det ska uppfattas så att länderna har åtagit sig att upprätta ett gemensamt mål men har en möjlighet att välja egna medel i enskildheter. Men det ligger självklart i allas intresse att säkerheten bevaras. En kedja är inte starkare än den svagaste länken. Sverige kan inte ju avvisa, eller frondera med andra länders klassificeringar, säger Berndt Fredriksson.

Men det är inte enbart diplomaterna i EUs ministerråd som vurmar om ökad säkerhet. Europaparlamentets ledning har infört likalydande regler för känsliga handlingar i parlamentet – utan offentlig debatt. Det beslutet trädde i kraft den 1 juli.

Även parlamentet inför nu fyra olika klassificeringar med "restricted" (för tjänstebruk) som den lägsta graden.
Beslutet togs av parlamentets presidium, talmannen Jerzy Buzek och de 14 vice talmännen.
Diana Wallis brittisk liberal och ledamot av presidiet beskriver det beslutet som ett naturligt steg.
– Vi bygger ett helt nytt system för hantering av handlingar från rådet, baserat på nytt ett avtal mellan EU-institutionerna efter Lissabon-fördraget. Det är klart att ministerrådet vill känna sig övertygat om att vi har ett säkert system och rutiner som motsvarar deras förväntningar.

Men hur rimmar det med parlamentets upprepade krav på öppenhet?
– De är olika frågor. Regler för allmänhetens tillgång till handlingar bygger på principen att allt skal vara öppet. Men vi måste också ha ett fungerande säkerhetssystem för att kunna ta emot klassificerade dokument. Det gäller i första hand utrikesutskottet, men kan lika gärna vara handelsutskottet, eller andra.
På frågan om "endast ringa men for unionen" inte är en väl vag grund till att hemligstämpla handlingar på, svarar Diana Wallis:
– Vi får se hur det här fungerar, naturligtvis handlar det om att finna en balans mellan olika intressen. Parlamentet har ett uppenbart intresse i att mötas med samma tillit som övriga parter.
Har beslutet diskuterats i parlamentets utskott eller partigrupper?
Det har diskuterats i presidiet.
Var någon av ledamöterna emot?
– Inte så vitt jag kommer ihåg.
Det sitter för närvarande inga svenska ledamöter i EU-parlamentets presidium.