”En jättestor förlust för Uppdrag granskning och för mig”

Många av de stora avslöjanden som internationella grävjournalister gjort under senare år har en koppling till Ryssland. Där har kollegor som Roman Anin och Roman Sjlejnov, genom skicklighet och kontakter och genom att de befunnit sig i landet, spelat en viktig roll.

I augusti stämplades båda som utländska agenter. Om Kreml lyckas driva ut dem ur landet kommer det att drabba allas rätt till information, enligt Fredrik Laurin, prisbelönt grävjournalist på SVT.

I mer än femton år har han och Roman Anin samarbetat i stora internationella avslöjanden som Panama Papers, Paradise Papers och Swiss Leaks, drivna av internationella grävgrupper som OCCRP och ICIJ.

– Han är fruktansvärt kunnig. Både på datahantering, källor och på den viktiga helikoptersynen, alltså vad som är storyn. Ofta har jag inte varit så intresserad av hans objekt, utan mer av hans metod, säger Fredrik Laurin.

I granskningen om oljehandelsbolaget Gunvor Group, med starka kopplingar till Vladimir Putin, har Fredrik kunnat ta fram material från Sverige och Roman material från Ryssland.

Vad betyder det för internationell grävjournalistik om inte han kan återvända till Ryssland?
– Det är potentiellt en jättestor förlust för Uppdrag granskning och för mig. Det jag förlorar är en fantastiskt kontakt in i oberoende rysk journalistik. Både för att han har källor inom alla samhällsskikt och för att han gör ett fantastiskt jobb på fältet som genererar massor av jobb och förtroenden.

Om de ska fungera behöver han vara på plats och träffa sina källor i Ryssland.

– Förutsättningen för att göra det kompetenta arbete han gör minskar betydligt om han ska vara tvungen att kommunicera elektroniskt.

Fredrik Laurin och Roman Anin var samtidigt på två olika journaliststipendier i USA då de diskuterade hur undersökande journalistik i Ryssland kan bli slagkraftigare. Det fick Roman Anin att sluta på Novaja Gazeta och starta medieföretaget Vazjnye istorii, på engelska Istories, där Fredrik Laurin sitter i styrelsen.

För att nå ut med lokaljournalistik till den ryska publiken har lokala journalister engagerats för jobb om allt från sophantering till fusk med rysktillverkade respiratorer. Effektivaste kanalen har varit Youtube som fortfarande är en öppen kanal i Ryssland.

– Story efter story har nått stora tittarskaror. Att använda TV-mediet har fungerat mycket bättre än att skriva långa artiklar.

Även finansieringen har fungerat.

– Jag var tveksam när de pratade om crowdfunding men det har gått fruktansvärt bra. Många ryssar betalar en gång eller sätter upp sig på en premumeration och betalar återkommande.

Fredrik Laurin är ensam svensk i Istories styrelse och ser inget problematiskt i det. Han har inte mött någon kritik som liknar den Carina Bergfeldt fått för sin insamling till Afghanistan.

– Nej, absolut inte. Det skulle vara mig främmande att någon skulle tycka det vore problematiskt att vi stöttade journalistkollegor i andra länder genom att upplåta vår fritid till styrelsearbete. Det skulle vara mycket, mycket märkligt. Det har jag gjort massor av gånger och det tänker jag göra massor av gånger igen.

Fredrik Laurin jämför med SVTs Stig Fredrikson som under sin tid som utrikeskorrespondent i Ryssland på 1970-talet smugglade ut nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyns manuskript.

– Kan Stig Fredrikson ge Solzjenitsyn en hand så kan jag åtminstone sätta mig i styrelsen för en offentlig medieorganisation utan någon som helst ersättning. Jag är stolt över att ha fått lära av Stig Fredriksons stora journalistiska kompetens och hans patos för sanningen och tryckfriheten, säger Fredrik Laurin.

Börge Nilsson
redaktionen@journalisten.se