Därför skriver journalister böcker om skolmarknaden

Sydsvenskans skolreporter Emma Leijnse var i vintras först ut med reportageboken I en klass för sig, om den socioekonomiskt allt mer segregerade svenska skolan.

Sedan dess har minst ytterligare tre journalister släppt böcker om skolan: DI-reportern Karin Grundberg Wolodarski med Experimentet: Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade (N&K), ledarskribenten i Dagens Arena Johan Enfeldt med Vad får du för skolpengarna (Atlas), och DN-reportern Peter Letmark med Svensk skola AB: Så tog marknaden över ansvaret för våra barn (Mondial).

Peter Letmark har bevakat skolfrågor länge. Men det var inte självklart att skriva en bok om den svenska skolmarknaden. Han tvekade länge eftersom han som reporter upplever skolan som en starkt sluten värld:

Annons

– Varje gång man uppmärksammar ett fel kan man räkna med att skolhuvudmannen förnekar att det förekommer. I stället för att säga “tack för att du uppmärksammat oss på detta problem som vi nu ska försöka åtgärda” möts man av förnekelse och motattack. Det är ett destruktivt beteende som har sin grund i det marknadssystem som den svenska skolan lyder under, med konkurrensen mellan skolor.

Letmark insåg snart att just det skulle bli hans fokus.

– Jag hade dessutom en del pusselbitar från tidigare och tänkte att jag ville lägga klart pusslet. I en bok kan man också använda ett annat tilltal.

Huvudbudskapet i Letmarks bok är att det svenska systemet behöver en uppdatering eftersom det är riggat till fördel för skolbolagen, inte medborgarna. 

– Därför måste politikerna sluta att lappa och laga för att i stället kroka arm och göra breda överenskommelser över blockgränserna. Idag gör de tyvärr egna utspel utan att bry sig om att lagförslagen måste passera genom riksdagen, menar Peter Letmark.

Karin Grundberg Wolodarski bevakade som reporter på Dagens Industri länge frågan om vinster i skolsektorn. Hon har skrivit både om de vinstdrivande skolorna och konflikten kring vinsten:

– Det fanns en laddning i frågan om vinsten som jag ville förstå. Hur kommer det sig att Sverige för 30 år sedan öppnade upp för vinster i skolan? Och hur kommer det sig att Socialdemokraterna inte har reverserat systemet, något som partiet vid varje valrörelse går till val på. S har styrt landet under merparten av tiden under de senaste 30 åren.

Huvudbudskapet i Experimentet är att den vinstdrivande skolmarknad Sverige har är resultatet av ogenomtänkta beslut och brist på beslut.

– Såväl Socialdemokraterna som det borgerliga lägret är ansvariga för det system vi har, men det var väldigt få som förstod vilka konsekvenser de politiska besluten skulle få. Beatrice Ask som var moderat skolminister säger till exempel att hon inte förstod hur marknaden skulle ta form. Ylva Johansson som var socialdemokratisk skolminister 1994-1998 beklagar att hon inte såg vinsten då, konstaterar Karin Grundberg Wolodarski.

Skoldebatten böljar i offentligheten, från sval till het. Blir den en viktig fråga i valrörelsens slutskede? Det är svårt att svara på, tycker Peter Letmark.

– Så länge Moderaterna håller sig avvaktande är det inte säkert. Om inte M och S ryker ihop blir det ingen riktig konflikt och då är inte heller medierna särskilt intresserade, tror Peter Letmark.

Karin Grundberg Wolodarski är säkrare: skolan blir ”definitivt” en stor valfråga. Statsminister Magdalena Andersson har varit tydlig med att hon ogillar vinstuttag och kommer att upprepa det under valrörelsen, bedömer Grundberg Wolodarski, även om säkerhetspolitik och Natofrågan lär dominera.

Johan Enfeldt menar att skolan alltid är en stor fråga i valdebatter, inte minst därför att valrörelsen sammanfaller med skolstarten, men att det intressanta i september är om stridsfrågorna om dagens skolsystem kan bli så viktiga för väljarna att det avgör vilket parti de röstar på.

Säger det något om mediebevakningen av skolan att det getts ut fyra djuplodande böcker på kort tid? Johan Enfeldt granskar, i ambitionen att förklara hur skolsystemet faktiskt fungerar, 22 i debatten vanliga påståenden om skolan som han noterat att journalister och programledare ofta låter passera i debatter och intervjuer.

– Det finns några lysande exempel på bra skolbevakning, till exempel Emma Leijnse som tar sig tid att beskriva både hur skolsystemet faktiskt fungerar och vad det får för konsekvenser. Det jag skulle önska mer av är nyhetsinslag som går bortom partiernas retorik och ställer motfrågor om helheten, alltså inte bara valfrihet eller vinst eller kö, utan till exempel vad valfrihet i kombination med dagens skolpeng och etableringsfrihet får för konsekvenser, menar Johan Enfeldt.

Han efterlyser också fler lokala granskningar av hur skolmarknaden tillämpas och vilka konsekvenser det får.

– Ett lysande exempel där var Linda Hedenljungs artiklar i Östersundsposten.

Karin Grundberg Wolodarski tycker att konflikten om skolmarknaden ofta beskrivs på ett förenklat sätt i medierna, där S (med V och nu MP) ställs mot det borgerliga blocket och där S är motståndare och de borgerliga försvarar vinsterna:

– Men att vi har en vinstdrivande skolmarknad är resultatet av såväl borgerlig som socialdemokratisk politik. Frågan om varför S ständigt släpper vinstfrågan för att få regera landet tycker jag är relevant, med tanke på att marknaden nu existerat i cirka 30 år. Den borde ställas oftare.