Dagens Medicin gör alla glada Lyckopiller för läsare, ägare, medarbetare…
Dagens Medicin ligger bakom nittiotalets framgångsrecept på tidningsmarknaden. Från noll till 86 000 läsare på fem år. Hemligheten i förskrivningen är nyheter, nyheter, nyheter och att i motsats till konkurrenterna vända sig till alla som jobbar inom vården. Den enda som får vara utan det nya lyckopillret är patienten.
Dagens Medicin ligger bakom nittiotalets framgångsrecept på tidningsmarknaden. Från noll till 86 000 läsare på fem år.
Hemligheten i förskrivningen är nyheter, nyheter, nyheter och att i motsats till konkurrenterna vända sig till alla som jobbar inom vården.
Den enda som får vara utan det nya lyckopillret är patienten.
Akutmottagning och inskrivning till vänster. Obduktion rakt fram. Runt hörnet till höger urologen.
Det är dock ingen man i vitt som dyker upp i entrén utan redaktionschefen Pär Gunnarsson på Dagens Medicin.
Skyltarna är ett resultat av redaktionens skämtlynne och hängdes upp under en fest. Och sedan dess har de fått hänga kvar.
Redaktionschefen Gunnarsson var tidningens första klubbordförande och som sådan övertygade han en motsträvig chefredaktör om att all övertid skulle skrivas upp och ersättas.
Ett av argumenten var att en personalvänlig arbetsplats lockar de bästa medarbetarna.
– Jag kan verkligen säga att vi har haft nytta i arbetsmiljön och kulturen på redaktionen av de fackliga diskussionerna och det fackliga engagemanget, säger chefredaktören Per Gunnar Holmgren när han tittar i backspegeln.
Tidningen är ett av 90-talets stjärnskott och har gått från noll till 86 000 läsare på fem år. Förklaringen till de många läsarna är att tidningen ofta går på cirkulation på arbetsplatserna och målet är förstås att få folk att ta egna prenumerationer. Upplagan är blygsammare, den börjar närma sig 18 000.
Förra året fick chefredaktören och den förre redaktionschefen Stora journalistpriset för att de ”med uppkäftig nyhetsjournalistik byggt upp en oberoende tidning och brutit igenom skrågränser inom sjukvården”.
En av hemligheterna bakom Dagens Medicins framgångar är just att den beskriver sjukvården i stort och vänder sig till alla som jobbar inom vården.
Tidningen skildrar sjukvårdens villkor ur de flesta perspektiv. Enda vinkeln man lämnat över till andra är patientvinkeln, alltså artiklar där en felbehandlad patient talar ut.
Nyhetstexterna kan vem som helst förstå, de mer initierade artiklarna kräver minst sjuksköterskekunskaper.
Dagens Medicin kommer ut varje tisdag, men redaktionen jobbar som om tidningen kom ut varje dag. Tyngdpunkten är nyheter.
– Jag har inte varit på någon dagstidning där nyhetsjakten har varit så tydlig som här, säger Per Gunnar Holmgren.
Han snappar åt sig en färsk tidning och pekar på förstasidan som innehåller sjutton puffar. Han berättar att det bara är fyra som inte hänvisar till nyheter utan till mer rapporterande material.
– När vi säger nyheter, då menar vi nyheter. Våra nyheter har inte ens stått i form av ett kommatecken i någon landsortstidning på sidan 38, säger han.
Konkurrenterna är Landstingsvärlden, Läkartidningen och dagspressen. Förra året passerades Läkartidningen i antalet läsare.
Dagens Medicin tycks ha lyckats kombinera snabb nyhetsförmedling med extrem noggrannhet.
– Den som kommer hit ny på redaktionen tycker nog att vi är otroligt gnetiga, säger Per Gunnar Holmgren. Vi läser varandras texter och kollar och kollar, trovärdigheten är A och O för oss. Vår läsekrets är krävande och det är livsavgörande för oss att vi är korrekta in i minsta detalj.
Reportern och redigeraren Anna Bäsén intygar att redaktionen är hysteriskt petig. Hon är vikarie och började på tidningen för knappt ett år sedan. I mars får hon fast jobb. Hon stortrivs och tycker att det är en fördel att redaktionen är liten. Det gör att ingen tappas bort, säger hon.
– Fast i början höll jag på att bli galen av noggrannheten. Nu har jag vant mig och jag tycker också att jag har blivit en mycket bättre journalist.
Anna Bäsén är ganska färsk i yrket, hon hade gått på JMK och jobbat ett par år på lokaltidningar i Dalarna innan hon kom hit. Men sjukhusmiljön är hon van vid, första anställningen var som städerska på Borlänge sjukhus. Sen blev hon vårdbiträde och därefter undersköterska.
Hon håller just på att skriva ut ett jobb från Karolinska sjukhuset där hon träffat en hjärtspecialist och en radiolog som utvärderar en ny metod att operera medfödda missbildningar på hjärtat hos vuxna. Artikeln ska in i nästa tematidning, för förutom veckotidningen ger Dagens Medicin regelbundet också ut ett magasin.
– Det är lite speciellt att prata med läkare, säger hon. De är sådana extrema fackmänniskor och det gäller för mig att få dem att förklara sig begripligt.
De flesta på redaktionen har rekryterats från dagspressen och några har specialkunskaper. Anna Bäséns rumskamrat Johan Nilsson är molekylärbiolog i botten och utbildad vetenskapsjournalist. Han skriver både allmänna nyhetstexter och artiklar om medicinsk vetenskap.
– Det här ett perfekt jobb för mig, säger han. Det händer så mycket inom medicinen.
Samtidigt tillstår han att trots att han är utbildad så har han ibland svårt att hänga med i de vetenskapliga svängarna.
Även chefredaktören har en gång läst medicin.
– Men vårt viktigaste kriterium när vi anställer någon är att hon eller han har nyhetskänsla, säger Per Gunnar Holmgren.
Han påpekar att det inte ligger något hokus-pokus bakom nyhetsjakten utan gammal god bevakningsjournalistik.
– Journalistiskt fotarbete som att hålla koll på diarier till exempel. Vi har arbetat upp många personliga kontakter bland politiker och tjänstemän.
Dagens Medicin har mutat in en stor sektor, inom sjukvården jobbar 250 000 personer.
– Vi tar ett större grepp än till exempel dagspressen som antingen skriver om sjukvård eller om medicin, säger Per Gunnar Holmgren.
Han tycker att dagspressen har strukturella brister och att den lätt fastnar i den medicinska vetenskapen. Å andra sidan har det varit räddningen för Dagens Medicin. Konkurrensen om andra nyheter än medicinska har varit nästan obefintlig. Han rotar fram några tidningar och visar exempel.
– Här skrev vi och namngav den första professorn i landet som fällts för forskningsfusk. Han hade publicerat falska forskningsresultat, ett oerhört allvarligt agerande. I förlängningen hade det kunnat leda till felbehandlingar. Det tog lång tid innan andra medier hängde på.
Tidningen berättade också om doktorn, och namngav honom, som i över tio år gäckat sjukvården och lurat till sig jobb för att komma över pengar och knark.
Dagens Medicin bevakar också ett område som omsätter gigantiskt mycket pengar: läkemedelsbranschen.
– Vi är måna om vårt oberoende och betalar självklart alltid allting själva, säger Per Gunnar Holmgren.
Han säger att redaktionen är vaksam när det gäller de mer subtila påtryckningarna från företag eller enskilda som försöker få ut sina budskap.
– Vi visste till exempel att en läkare anlitat en PR-firma för att få ut sina åsikter om mammografi. Vi har också kritiserat den publicitet han fått i andra medier, säger Per Gunnar Holmgren. Men alla i branschen kan intyga att PR-firmorna är mycket aktiva i att sälja sina patienthistorier med namn och telefonnummer till medierna. Det frieriet tror jag har ökat enormt. Men där är inte vi målet för PR-firmorna eftersom vi inte kör patientvinkeln.
Allt eftersom tidningen har vuxit har också redaktionen blivit större. Just nu möbleras det dessutom om och det är lite rörigt, chefredaktören har flyttat in i ett nytt rum och han har knappt näsan över travarna av tidningshögar.
Tolv journalister jobbar i dag i lokalerna på Kungsgatan i Stockholms city. Att jobba mitt i stan är också en viktig del i trivselkonceptet.
Till skaran av medarbetare kommer närmare tio frilansar, både i Sverige och utomlands. Frilansbudgeten kan ge en annan redaktör hicka: fem miljoner årligen.
Nästa stora projekt för tidningen är att utveckla webben och få igång en ännu snabbare dialog med läsarna.
Dagens Medicin har blivit en succé även internationellt. På fem år har det hunnit bli fem tidningar i fem länder. Förutom i Sverige där Dagens Medicin föddes så finns tidningen i Danmark, Norge, Finland och Holland. Systertidningarna byter också material ibland och tipsar varandra.
Ägare i Sverige är E+T förlag och Bonniers Tidskrifter. I de övriga länderna äger de svenska ägarna hälften och nationella förlag hälften.
– I Norge är det lite extra kul för där samsas Bonniers med Schibsteds, säger Pär Gunnarsson. Det är en stor fördel med det nationella ägandet, vi får hjälp med kulturen i ett land och behöver inte riskera tvister – som Metro eller Telia/Telenor.
Berättelsen om Dagens Medicin låter nästan för bra för att vara sann.
– Med undantag för den första tiden när tidningen var ett ovisst projekt, så är Dagens Medicin en solskenshistoria, intygar Pär Gunnarsson. I mindre skala påminner den om Dagens Industri.
Men han minns hur det var i början. Tillvaron var otrygg och redaktionen slet till midnatt vissa kvällar i veckan. Ingen visste om tidningen skulle bära eller brista. Andra kollegor raljerade över tidningen och kallade den ”Landstingsnytt”.
– När vi hållit på i två år var läget stabilt och sen dess har det bara gått bättre och bättre. Och vi har mötts av en annan respekt även från andra journalister. Vi har varit bortskämda också och inte haft några konflikter, varken inom redaktionen eller med läsarna. Men vi är ödmjuka inför framtiden, vi vågar inte tro att framgångarna ska pågå i all evighet.
