Gå direkt till textinnehållet

Byte av a-kassa kan halvera kostnaderna

En del av Journalistförbun­dets medlemmar kan halvera sin a-kasseavgift genom att byta a-kassa. Därmed kan de kvarstå i förbundet men i princip behålla samma totalkostnad för förbund och a-kassa som före 2007 års avgiftschock. 

När regeringen 2007 lade om reglerna för a-kassan, med betydligt högre grad av egenfinansiering, blev de radikalt höjda a-kasseavgifterna även ett sänke för Journalistförbundet.

Några valde att lämna både förbund och a-kassa på grund av den nya, betydligt högre totalavgiften, men framför allt lämnade 1 386 personer Journalisternas a-kassa. Endast 450 personer lämnade förbundet och i drygt hälften av fallen berodde det, enligt förbundsledningen, på pensioneringar av en ålderskategori som är en stor grupp i förbundet.

Som medlem har man full rätt att byta a-kassa utan att lämna sitt förbund. Avgiften för Journalisternas a-kassa är från den 1 maj 352 kronor i månaden. Är man frilans med egen firma finns alltid alternativet att bli medlem i Småföretagarnas a-kassa, vilket kostar 331 kronor per månad.

De journalister som har en akademisk utbildning i botten (omfattande minst 120 poäng enligt gamla systemet) kan bli medlemmar i Akademikernas a-kassa, som vid månadsskiftet sänker sin kostnad till 150 kronor.

De som kombinerat journalistyrket med undervisning kan ha rätt att bli medlem i Lärarnas a-kassa, som har ännu lägre avgift, 148 kronor per månad. Ekonomijournalister kan söka sig till Finans- och försäkringsbranschens a-kassa, som tar 169 kronor i månaden. Alfa-kassan, dit alla kan ansluta sig, är dock dyrare än Journalisternas a-kassa, 365 kronor i månaden.

Journalistförbundet och journalisternas a-kassa har länge poängterat att de är skilda verksamheter, att a-kassan ägnar sig åt myndighetsutövning och i sina beslut är underkastad lagstiftning. För att markera detta tydligare började man i mars att sända ut separata inbetalningskort för månadsavgiften till förbund respektive a-kassa.

Ändå anser både Journalistförbundets vice ordförande Arne König och Susanne Björkenheim, förbundsstyrelseledamot och medlem i a-kassans styrelse, att journalisterna bör stanna i Journalisternas a-kassa.

Ska man känna någon slags lojalitet till journalisternas a-kassa, mer än man känner till en annan försäkring i stil med en bilförsäkring i Skandia?
– Tryggheten vid arbetslöshet är ju central i livet och den ska man inte hantera som en bilförsäkring. Lämnar man Journalisternas a-kassa innebär det också att ens kolleger får bära en tyngre ekonomisk börda för arbetslöshetskostnaderna i vår bransch. Och det finns kvar viktiga ideologiska band mellan förbundet och a-kassan, säger Susanne Björkenheim.

Hur ser ni på om medlemmar vill byta kassa för att ha råd att stanna kvar i förbundet?
– Det är ju tillåtet. Men jag tror att vår a-kassa kan ge bättre stöd för vårt yrke, här finns större kompetens om villkoren i vår bransch än i andra kassor. Även om kassorna ska följa samma lagstiftning är det i praktiken så att bedömningarna skiljer sig åt sins­emellan, framhåller Arne König.

Enligt Arne König kan ett priskrig bara fortgå tillfälligt, för om folk fortsätter lämna a-kassorna tvingas så många till statlig försörjning via socialbidrag att det leder till att regeringen lagstiftar om obligatoriskt a-kassemedlemskap.

Även Ewa Möller Elvhede, föreståndare för Journalisternas a-kassa, bekräftar att det finns kvar en koppling mellan a-kassan och förbundet, som sträcker sig utöver att man av historiska skäl har gemensam administration och att kassan hyr lokaler i Journalisternas hus.

– Kopplingen har vissa fördelar. Vi kan utbyta information, till exempel få information om kommande företagsnedläggningar från förbundet, och vi kan informera dem om företag där vi får indikationer på att det kan finnas arbetsmiljöproblem. Det gynnar bägge.

– Vi har myndighetsutövning, men vi är ingen myndighet, förklarar hon.
Journalisternas a-kassa har fem anställda, och deras löner samt administrativa kostnader finansieras av medlemsavgifterna. Själva a-kasseersättningen till de arbetslösa finansieras av staten.

Men är det inte lite stötande att man både har en myndighetsutövning och är underkastad ideologisk styrning?

– Myndighetsutövningen handlar bara om att se till att lagen följs vid bedömningarna om till vem och när utbetalningar ska ske. Ett priskrig mellan olika a-kassor är en olycklig utveckling. Ska man ha ett krig borde det riktas mot Littorin och Borg i regeringen, där kan man tala om ideologi som omsatts i handlingar riktade mot a-kassan och fackförbundsrörelsen.

 

Fler avsnitt
Fler videos