Besked om digitalradio skjuts upp

Digitalradiokommitténs slutrapport har skjutits upp – igen. Men redan nu finns en kanal som har tillstånd att sända digitalt: Sisuradio. Och fem andra kanaler som sänder på försök. Journalisten har lyssnat på dem.

Sedan fem år tillbaka sänder Sisuradio digitalt från sin studio på Kungsholmen i Stockholm. Dess redaktion tar sin pionjärinsats med jämnmod. Oberoende av distributionsformen är det fortfarande viktigast att göra bra program som lockar lyssnare. De flesta reportrar på Sveriges Radio jobbar digitalt sedan lång tid tillbaka.

När Sisuradio började sända fanns de få digitala radiomottagare att köpa och därför hade kanalen få lyssnare.

– Men vi trodde hela tiden att den nya tekniken skulle komma. Vi arbetade därför på sikt och byggde sakta upp kanalen, säger Eeva Lindh, biträdande kanalchef på Sisuradio.

De två första åren sände Sisuradio digitalt utan att nå speciellt många lyssnare, vilket var frustrerade för de anställda. Mycket av tiden ägnades åt utbildning och att utveckla både det analoga och det digitala utbudet. Sisuradio ansvarar även för Sveriges Radios analoga finskspråkiga sändningar i P2, P4 och P6. Dessa sändningar sänds nu parallellt i det digitala utbudet.

Sisuradio har hela tiden sökt nya vägar till sina lyssnare. Eftersom Sisuradio varit med från början har kanalen en oortodox inställning till digitalradion.

Sedan år 1995, då regeringen tog beslut om att bygga ut ett digitalt marksänt nät, har diskussionen varit koncentrerad på teknikfrågor och avsaknaden av billiga DAB-radioapparater. England och Tyskland – viktiga länder för digitalradions utveckling – har dragit på beslutet att satsa digitalt och därmed har intresset från radiotillverkarna att tillverka billiga DAB-mottagare, digitala radioapparater, minskat.

– All denna fixering vid DAB-radio är passé. Vi talar om digitala distributionsformer. Sisuradio gör program och sedan finns det olika vägar att distribuera dem. Vi kommer att lyssna digitalt i framtiden. Frågan är hur, säger kanalchefen Yrjö Risunen.

Förutom på DAB-radion kan Sisuradio höras på webben, via kabelnätet om lyssnarna har comhem eller UPC (tidigare Stjärn-TV) och vissa tider på FM-bandet. Yrjö Risunen vill även att Sisuradio ska finnas med i satellitutbudet tillsammans med kanaler som Radio Sweden.

– Grundidén är att det ska finnas ett digitalt marknät så att alla på ett billigt sätt ska kunna lyssna på radio, eftersom det är grunden i public service-tanken, säger Yrjö Risunen.

Uppemot 300 000 lyssnar på Sisuradios analoga sändningar dagligen. Hur många som lyssnar på det digitala utbudet via DAB-mottagare, webben eller kabelnätet vet man inte eftersom ingen mätning ännu har gjorts.

– Men vi märker att lyssnandet har ökat eftersom vi har fler besökare på webben, folk både ringer och skriver till oss om det digitala utbudet. Och allt fler frågar hur de kan lyssna på oss. För oss har det blivit en pedagogisk uppgift att förklara hur de kan lyssna på våra sändningar även via webben och kabelnätet säger Eeva Lindh.

Minoritetsspråk

De ungefär 400 000 personer som förstår finska i Sverige har sedan länge krävt sändningar på finska. Sedan några år tillbaka har finskan status som ett minoritetsspråk, vilket innebär att det måste beredas utrymme i etermedierna. I Sveriges Radios sändningstillstånd står det att finskan har en särskild ställning och att utbudet ska öka. Förre radiochefen Ove Joanson beslutade att finska språket skulle få en egen kanal. Lösningen blev digitala sändningar. Sisuradio är den enda dagliga rikstäckande mediet på finska i Sverige.

– Vi har nu hittat vår kanal och nisch, säger Yrjö Risunen och tillägger att det är viktigt att diskussionen om digitalradion mer fokuseras på innehållet. För att locka lyssnarna till de nya kanalerna är det grundläggande att fylla dem med intressant innehåll.

Sisuradios framtid är tryggad, det har statsmakterna bestämt. Hur det går med försökskanalerna SRc, SRx, SR Klassiskt, SR International, P2 Musik och P3 Star är ännu oklart. Den av regeringen tillsatta Digitalradiokommittén skulle ha kommit med sin slutrapport i maj. Men efter att dess ordförande Henrik Selin hoppat av veckorna före jul för att resa till Slovenien och bygga upp landets Riksrevisionsverk kommer kommittén troligen inte att bli klar med sin slutrapport förrän till hösten. En begäran till regeringen om förlängd tid kommer troligtvis att tas vid kommissionens nästa möte den 19 februari. Först till hösten år 2004 tror de som är inblandade i digitalradiosatsningen på SR att de digitala sändningarna kan komma igång på allvar.

Årsskiftet 2001–2002 släckte SR tills vidare ner delar av det utbyggda digitala marknätet, som i dag täcker ungefär 85 procent av Sverige. Regeringen hade beslutat att SR skulle minska sina kostnader för digitala sändningar i väntan på att framtidsutsikterna för DAB blivit ordentligt utredda. Hittills har satsningen på DAB sedan starten 1995 kostat ungefär 300 miljoner kronor.

Det är bara i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå som man i dag kan lyssna på digitala sändningar med DAB-mottagare.

– När delar av det landstäckande digitala nätet släcktes var det några arga lyssnare som hörde av sig. De hade köpt dyra DAB-radiomottagare, säger Yrjö Risunen.

I samband med det nya sändningstillståndet, som gäller mellan år 2002 och 2005, gjorde SR en undersökning som visade att det fanns stora grupper av lyssnare som man inte nådde genom de etablerade programmen. Under de senaste sju åren har SR tappat över 10 000 lyssnare per år enligt Ruab, Radioundersökningar AB. Undersökningen visar också att antalet personer som aldrig lyssnar på SR ökar. Det handlar framför allt om ungdomar och personer med annan kulturbakgrund. Eftersom radiofrekvenserna på FM-bandet, som ägs av staten, redan är fulla var enda alternativet att satsa på digitala kanaler för att nå dessa grupper. Sedan dess har det förekommit flera försökssändningar.

Hörspel

Den intressantaste och mest nyskapande av dessa är SRc, som bäst kan beskrivas som en ljudande kulturtidskrift. SRc är först och främst en webbradio. Deras sajt är interaktiv och lyssnaren kan skapa sina egna program genom att välja olika vägar genom sajten: en form av hörspel.

Marie Wennesten, initiativtagare till SRc, vill med kanalen visa att digitalradion inte enbart handlar om teknik, utan att den nya distributionsformen även ger möjlighet att experimentera och tänja på gränserna.

SR c är uppbyggt kring olika temanummer – Skogen, Staden, Det nomadiska, Hjärnan, det Svart/Vita numret och Det som inte blev sagt. Inom varje tema kan lyssnaren göra en resa genom ett ljudlandskap. När ett nytt temanummer kommer ut sänds det i sex timmar i digitalradion och på webben parallellt under en vecka. Efter det går inslagen endast att höra via webben. Än så länge har SRc inte så många lyssnare, ungefär 500 per dag. Nyligen fick SRc pris av Nöjesguiden för Bästa radio och TV år 2002. I motiveringen stod det att kanalen var ”en ljuspunkt i en allt mer likriktad och strömlinjeformad medievärld”.

– Kanalen ska låta annorlunda för det motiverar att vi finns, säger Marie Wennersten. Vi uppmuntrar programmakarna att våga mera och inte hämmas av genre eller tradition, och förhoppningsvis smittar det av sig så att även lyssnaren kan uppleva att det blir lite högre i tak.

Enligt Marie Wennersten kan SRc fungera som en plattform för tekniska lösningar och experimentella uttryck som kommer hela SR till godo.

– Vi försöker hela tiden hitta nya sätt att presentera radio på och kan även fungera som en sluss för nya förmågor som har svårt att hitta till eller komma in i Radiohuset, säger Marie Wennersten.

Hon ville först att SRc även skulle fungera som en arkivradio. Men eftersom dramatik och konserter kräver tillstånd av upphovsmakarna blev det för dyrt. Arkivmaterialet består därför i dag av inslag gjorda av SR-medarbetare.

Redaktionen på SRc är i dagarna i färd med att göra färdigt program, webbsajt, musiklista och arkivurval till nästa nummer av sin ljudande tidskrift. Det har premiär onsdagen den 19 mars och temat är Spår.

SRx, som sänds från Göteborg, startades därför att SR vill fånga den grupp av lyssnare som känner sig för gamla för P3 och anser att utbudet i P4 inte motsvarar deras musiksmak. Under utvecklingen av kanalen kallades den lite ironiskt för P3. SRx är ett renodlat musikprogram, en sällskapskanal som spelar framför allt pop- och rockmusik från 60-talet och framåt. Kanalen går under vissa tider även att höras på FM-bandet över Göteborg. Bland programledarna finns Tomas Tengby, Anna Mannheimer, Stefan Livh och Elisabeth Renström.

– Den stora skillnaden är inte att vi sänder digitalt. Programmen på FM-nätet har en historia och publiken har en förväntan på hur det ska låta. Vi är en ny kanal; vi började från noll; vi har ingen historia. Ingen kan säga att så här bör kanalen låta. Vi kan pröva andra former utan att lyssnarna protesterar, säger Tom Lundgren, projektledare för SRx.

Locka yngre

Det är framför allt de unga som sviker SR och föredrar de kommersiella kanalerna. I en undersökning som SR gjort framgår det att endast 18 procent i åldersgruppen upp till 19 år lyssnar på SR någon gång under dagen. I ett försök att locka tillbaka de unga lyssnarna startades kanalen P3 Star.

– P3 Star är en inkörsport till P3. Det är hela poängen med kanalen, att ungdomar ska upptäcka public-service på ett annat sätt via dator och i framtiden i digitalradion. Men eftersom det ännu är få ungdomar som har en DAB-mottagare så lägger vi störst fokus på nätet, säger Liv Ungermark, projektansvarig för P3 Star.

P3 Star är en musikkanal som även fungerar som en mötesplats där ungdomar kan träffas, chatta och bilda klubbar med mera. P3 Star har ungefär 9 500 registrerade medlemmar som är aktiva på sajten.

– Det som skiljer oss från Lunarstorm, som är den största communityn i Sverige, är att P3 Star även har redaktionellt material så att man kan lära sig saker. Från vår sajt går det att klicka sig fram till P3s ungdomsprogram Ketchup och Frank, säger Liv Ungermark.

Mats Åkerlund, ansvarig för SRs satsning på nya medier, anser att fokuseringen på tekniken har gjort att många uppfattat DAB som en annan typ av radio.

– Digitalradion ska inte ses isolerad från annan verksamhet, utan som ett komplement. Den digitala satsningen görs därför inom Radiohuset. Vi ville inte skapa ett dike mellan DAB och analogt. Digitalt är helt enkelt ett annat sätt att distribuera, säger Mats Åkerlund och hoppas att digitalradion ska injicera ny energi i Radiohuset.

Kritiken att digitalsatsningen är dyr och att försökskanalerna har få lyssnare bemöter Mats Åkerlund med det klassiska filosofiska hårklyveriet om vad som kom först: hönan eller ägget?

– När ska vi dra igång försöksverksamheten? Om det inte finns några nya program att lyssna på säljs det naturligtvis inga DAB-mottagare. Utbudet måste vara tillräckligt spännande för att lyssnarna ska skaffa nya radioapparater, säger Mats Åkerlund.

Öronmärkta miljoner

Bland anställda på SR finns en viss tveksamhet till företagets digitalsatsning. De är tveksamma till att företagets satsning på försökskanaler som inte många kan höra och få tror kan bli verklighet inom de närmaste tio åren i dessa tider av besparingar. Försöken med digitalkanaler får varje år 23 öronmärkta miljoner, pengar som går utanför den ordinarie budgeten.

Journalistklubben på SR säger sig på lång sikt vara positiv till DAB.

– Men med tanke på företagets finansiella ramar och alla sparåtgärder är det viktigt för oss att inga pengar utöver de öronmärkta 23 miljonerna används på digitala satsningar, vilket i så fall skulle belasta annan verksamhet, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande.

Sverige är som sagt helt beroende av hur de stora public service-företagen i England och Tyskland agerar. Satsar de på digitalradion kommer priset på DAB-radio att sjunka. Och det verkar vara vad som sker. I dag går det att köpa små DAB-mottagare för ungefär 1 500 kronor. BBC startade nyligen fem nya digitala kanaler för sport, musik, kultur och den asiatiska publiken. Det innebär att BBC nu har 11 digitala kanaler. BBC har fått 300 miljoner per år från regeringen för att bygga upp digitalradion. Genombrottet för DAB tror Malte Lind, kanalchef på Radio Västmanland och som är inblandad i utvecklingen av SRs digitalsatsning, kommer vid den stora radiomässan i Berlin i september då radioindustrin och programbolagen slagits sig samman för en gemensam satsning på DAB. Andra menar att den digitala utvecklingen har stagnerat. Inom EU finns det inga direktiv om att gå över till ett nytt radiosystem inom överskådlig tid.

För ungefär ett år sedan kom Henrik Selins förstudie till Digitalradiokommitténs arbete. Han konstaterar i sin rapport att den digitala tekniken kommer att göra mottagning och sändning dyrare. Det beror på att radiolyssnarna till stor del är mobila till skillnad från TV-tittarna. Radioutsändningen kräver därför fler sändare för att kunna erbjuda god kvalitet. Kostnaderna för digital utsändning kommer därför att överstiga kostnaderna för de nuvarande analoga. För SVT blir det billigare att sända digitalt, och därmed blir det mer pengar över till att göra program. För radion blir det tvärt om. Resurserna till att finansiera program måste därför tas från annat håll.

Journalistförbundet anser att de finansiella problemen måste lösas innan den digitala radion kan förverkligas. Vidare anser förbundet att SRs public service-uppdrag även måste uppfyllas i den digitala radion. Befolkningen måste kunna ta del av SRs sändningar till låga kostnader och att lika stor andel av hushållen har möjlighet att lyssna på DAB som dagens analoga sändningar. Innan dessa krav är uppfyllda kan inte det analoga nätet släckas, skriver Journalistförbundet i sitt remissvar till Digitalradiokommittén.

Det finns i dag uppskattningsvis 25 miljoner radioapparater i landet. Om det analoga nätet stängs av måste lyssnarna ersätta dessa apparater. I dag finns det inget intresse att skaffa nya radioapparater. Livslängden på en radio är vanligtvis längre än för en TV. Dessutom måste ett vanligt hushåll skaffa flera radioapparater. Därför anser Henrik Selin att det inte finns politiska och ekonomiska förutsättning för att FM-nätet inom överskådlig tid kommer att stängas av. Att både ha det analoga och digitala nätet öppet parallellt är inte ekonomisk försvarbart.

– Att ha två nät igång samtidigt blir dyrt med service och underhåll. Oavsett vilken lösning Digitalradiokommittén kommer fram till är digitalradion framtiden, säger Yrjö Risunen.

Pär Jansson

pj@sjf.se

Fotnot: DAB: Digital Audio Broadcasting, världsstandard för digitala radiosändningar.