Gå direkt till textinnehållet

Avtalsrörelsen: Ilskan växer bland medlemmarna

I morgon går kollektivavtalet ut för 9 200 journalister som jobbar på tidskrifter, dagstidningar och inom etermedier. Men ännu är ingen lösning i sikte på något av avtalsområdena. Snarare börjar talet om stridsåtgärder bli allt vanligare förekommande.

I morgon går kollektivavtalet ut för 9 200 journalister som jobbar på tidskrifter, dagstidningar och inom etermedier. Men ännu är ingen lösning i sikte på något av avtalsområdena. Snarare börjar talet om stridsåtgärder bli allt vanligare förekommande.

I fredags överlämnade medlarna i TU-förhandlingarna förslag på riktlinjer till ett nytt avtal. Förslaget, som föreslås resultera i ett treårigt avtal, är inte preciserat på löneområdet, utan talar bara om löner “i paritet med industrin”. På upphovsrättsområdet innehåller det dock fler detaljer, med förslag på att inrätta olika sorters tvistelösningsmekanismer, såväl lokalt som centralt. Om parterna, trots lokal tvistelösningshjälp inte kan komma överens om upphovsrättsfrågor, ska de kunna begära hjälp av ett arbetsmarknadsråd, där Medlingsinstiutet utser en neutral part.

Journalistförbundet svarade på medlarnas utspel i går – och klargjorde att det finns betydligt mer att diskutera.

– Det är fortfarande alldeles för många av våra frågor som inte är lösta, säger Journalistförbundets ordförande Agnetha Lindblom Hulthén.

De befintliga kollektivavtalen med Tidningsutgivarna, MIA Tidskrifter och SRAO går alla ut i morgon onsdag. Avtalet med SRAO förlängs automatiskt med sju dagar i taget om ingen av parterna säger upp det. På MIA-området förlängs kollektivavtalet med ett år åt gången om ingen säger upp avtalet. I avtalet med Tidningsutgivarna står det inte inskrivet vad som händer då avtalet löper ut.

– Men eftersom medlare är inkopplade kan jag inte tänka mig annat än en förlängning av avtalet, säger Agneta Lindblom Hulthén.

bryt

Kollektivavtalen berör 2 500 som jobbar inom public service (SRAO), ungefär 6 000 dagstidningsjournalister (TU) och 700 medlemmar som jobbar på tidskrifter (MIA), sammanlagt 9 200 journalister.

SRAO-arbetsgivarens lönebud som skulle ge en lönehöjning på 85 kronor efter skatt har väckt ilska bland många medarbetare på SVT. Anställda har varit i kontakt med journalistklubbarna och sagt att de är beredda att gå ut i konflikt eftersom de känner en frustration över den arrogans som de anser att arbetsgivaren visat.

– Det finns många medlemmar som tycker att vi bör ta till stridsåtgärder. Det är det vanligaste samtalsämnet jag får, säger Stefan Silfverberg, vice ordförande i journalistklubben på SVTs region Väst.

På SVT känner man sig dubbelt ansatta eftersom de som blir kvar ska jobba mera samtidigt som företaget gör sig av med folk.

– Om företaget får som det vill, att reportrar ska kunna både intervjua, fotografera och redigera, borde detta belönas. Istället blir det en reallönesänkning, säger Kenneth Sundin, journalistklubbens ordförande på SVT.

De senaste veckorna har avtal slutits inom Metall, Industrifacket och Pappers där lönehöjningen legat på mellan 5 och 7 procent.

– Jag vill inte säga en nivå, men vi vill ha lika mycket som alla andra, framför allt med tanke på att de anställda kommer att jobba hårdare än tidigare, säger Kenneth Sundin.

bryt

Journalistklubbarna på public service är tveksamma till SRAOs förslag att praktikanter på företagen i framtiden ska jobba gratis. Klubbarna misstänker att det är ett sätt för företaget att istället för att ta in vikarier på vakanta platser fylla dem med obetalda praktikanter.

Journalistklubbarna på både SVT och SR beslutade vid årsmötet i förra veckan att dra tillbaka de lokala sektionernas förhandlingsrätt. Alla förhandlingar ska numera ske centralt.

– Vi har dragit tillbaka förhandlingsrätten för våra ombud med motiveringen att vi behöver deras fackliga tid för viktigt utredningsarbete, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande på SR.

Journalistklubbarna ska på de olika sektionerna inom SR arbeta med att begära in information från cheferna som ska användas i avtalsförhandlingarna. Det rör sig om att klubbarna vill ha svar på hur många som är projektanställda, antalet vikariat i förhållande till fast anställda, om projektanställda ersatt tillsvidareanställda journalister, antalet praktikanter och vilka handledning de får, uppgifter om lön, övertid, semestertillägg och så vidare.

Anledningen till att klubben på SVT vill att alla förhandlingar ska ske centralt beror på att man ska ta fram en befattningsbeskrivning som är likvärdig i hela landet, att det ställs samma krav på en reporter i Malmö som i Luleå. För att kunna göra en korrekt analys av lönerna måste det finnas likartade benämningar på befattningarna.

bryt

De journalister som jobbar på tidskrifter är bestörta och känner sig kränkta över det bud som MIA, Medie- och Informationsarbetsgivarna, presenterat. MIA vill inte ha några centrala lönehöjningar och att lägstalönerna tas bort. Dessutom vill de försämra ledigheten genom att ta bort ”gubbveckan”, fem extra semesterdagar för dem som fyllt 40 år, och de tre extra kompdagarna.

– Att de vill minska ledigheten har retat upp medlemmarna, säger Sture Markström, journalistklubbens ordförande på LRF Media.

bryt

MIA skriver i sitt förslag att de vill ha rätten att fritt använda medarbetarnas texter och bilder – även kunna använda materialet i reklamsyfte. Arbetsgivarna föreslår även att det införs en generell provanställning på högst sex månader innan någon blir anställd och att projektanställningar ska förlängas till 36 månader.

– Jag har sällan skådat en sådan reaktion. MIAs kravlista har fått medlemmarna att reagera. Det känns dock friskt att folk blir förbannade, säger Sture Markström.

Nästa förhandlingsomgång med MIA blir först den 23 april. Orsaken är att Journalistförbundet har fullt upp med TU- och SRAO-förhandlingarna och därför har begärt att få skjuta upp nästa möte.

pj@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos