Arbetstiderna blir nästa stora stridsfråga

Applåderna är långa och varma och Agneta Lindblom Hulthén omvald för tredje gången. Känslorna svallar åt alla håll – glädje över nytt förtroende, tacksamhet för en vänlig kongress, och tårar för styrelsekamrater som går åt annat håll.

– Det känns alltid oerhört svårt att skiljas, och den här styrelsen har jobbat så tätt hop och klarat så svåra utmaningar tillsammans att det känns extra tungt, säger hon.

Agneta Lindblom Hulthén är i och för sig rätt van. Det var den åttonde kongressen för henne. Fem gånger ombud, tre gånger sittande ordförande. Så hon har minst sagt stor erfarenhet av allt det som hör en kongress till – tuffa debatter, korridorsnack och överraskande vändningar

Men nog var detta en rekordsnäll kongress?
– Den var oerhört konstruktiv och vänlig, ja.

Var det inte lite mesigt med alla som så snabbt enades om allt?
– Det har ju på tidigare kongresser funnits de som tyckte det var kul att ta livet av varandra från talarstolen. Men jag är glad att slippa det. Om jag får säga det själv, så tror jag att det delvis beror på att vi har lyssnat på våra medlemmar och varit väl med i utvecklingen.

– Sedan tror jag också att det finns en medvenhet i förbundet att pressen på oss och journalistiken är stor och det behövs att vi håller ihop. Men visst, jag hade trott att det skulle vara mer polemik.

Inför kongressen var en grupp frilansar starkt kritiska mot hur de bemöttes av förbundet. Men även deras representanter under kongressen gick efter debatt med på styrelsens linje i de flesta frågor.

– Bilden av att vi inte gör något för frilansarna är inte korrekt. Och det vet deras fackliga företrädare som vi ju jobbat ihop med under perioden.

Många av de frågor som var komplicerade och kontroversiella, som till exempel vem som ska räknas som journalist, eller hur visstidsproblematiken ska lösas, sköts framåt och blev till utredningar med uppmaning till styrelsen att lösa. Det blev öppna mandat där styrelsen fick fria händer.

– Det är ju ett stort förtroende, men samtidigt ett enormt ansvar, man kan ju bli lite skakig av det. Men vi fick öppna mandat, det blev inga beslut vi inte kan hantera.

Givetvis är det många frågor att jobba med under den kommande treårsperioden, men det är framför allt två som Agneta Lindblom Hulthen är övertygad om blir brännheta:

– Det är medbestämmande i koncerner och arbetstider. Båda två är symptom på mediekoncentrationen, och på att ägarna prioriterar resultat framför journalistik.

Två debatter hon saknade var den om handlingsprogrammet, och motionen om yrkets status.

Beror det kanske på att handlingsprogrammet är lite tungt?
– Det är inte tungt! Långt ja, men det går ju utmärkt att bläddra fram till de akuta frågorna om man vill det.

– Jag tror mer att det handlade om att både motionen och handlingsprogrammet kom sent i debatten och att folk inte orkade.

Nu väntar ytterligare tre år av tufft fackligt arbete – och dessutom städning av rummets pappershögar. Det lovade i alla fall rumskamraten, omvalde vice ordförande Arne König, från talarstolen. Fan tro´t.