Allt närmre samlad medieetisk nämnd

I december presenterade Pressens samarbetsnämnd ett förslag till ett sammanhållet medieetiskt system för press, radio, TV och sociala medier.

Samarbetsnämnden, där representanter för Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter och Publicistklubben är representerade, betonade att det framstår som ologiskt att alla journalisters etik inte bedöms på samma sätt.

Pressetiken övervakas av Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd medan public service-företagen och TV4 granskas av statliga Granskningsnämnden för radio och TV.

Diskussioner om en sammanslagen nämnd har förts under flera år och i dag tycks de flesta eniga om att det behövs en reform.

Problemet för public service-företagen är att de lyder under radio- och TV-lagen och måste uppfylla sändningstillståndens krav på saklighet och opartiskhet.

När Journalisten i december bad Sveriges Radios VD Mats Svegfors kommentera förslaget om en gemensam nämnd gjorde han tummen ner:

"Det kanske är önskvärt, men inte möjligt, med dagens ordning."

Svegfors menade att statens krav på att public service ska iaktta saklighet och opartiskhet är rimliga. I och med att kraven på public service kommer från statsmakten kan man inte överlåta åt SR och SVT att tillsammans med fria parter på marknaden enas om vilket etiskt system som ska gälla.

Sveriges Televisions programdirektör för nyheter och sport Jan Axelsson ansåg vid samma tillfälle att det rent allmänt vore bra om det gick att skapa en gemensam plattform för medieetiken. Men:

"Däremot kan jag inte överblicka om det är förenligt med vår organisation och vårt regelverk som public service-företag."

Svegfors vidhöll sin uppfattning vid en debatt som TU anordnade den 2 februari. Axelsson vill i dag inte tillägga något till det han sade 9 december.

Samarbetsnämndens ordförande Ulrika Knutson är inte säker på att Svegfors och Axelssons ord är huggna i sten.

– Vi ska ta kontakter med företrädare för public service om det och försöka gå vidare.

TV4s programdirektör Göran Ellung är mycket positiv till förslaget.

– Det är viktigt att vi kommer bort från en statlig granskning. Jag har länge varit för en gemensam, professionell medieetisk granskning. Granskningsnämnden för radio och TV är en statligt utsedd nämnd. Men den etiska granskningen är en bedömningsfråga som inte staten ska ansvara för.

TV4s sändningstillstånd var tidigare noga reglerat, men är sedan 2008 mer allmänt hållet. Då slopades till exempel kravet på att TV4 ska vara opartisk.

Från pressens sida är man överlag för en förändring.

– Vi har samma Spelregler för press, TV och radio och det torde vara svårt för en läsare, tittare eller lyssnare att veta var man ska vända sig vid en eventuell publicitetsskada, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

– Dessutom lever vi ju nu i en medievärld där man kan se SVT Play på lokaltidningssajter eller se direktsänd TV från Befrielsetorget i Kairo på Expressen.se, medieföretagen finns i alla kanaler och frågan är om pressetiken då ska hanteras av olika system.

Sveriges Tidskrifters ordförande Hans Larsson anser att all logik talar för samma etikbedömning i olika medier. Han kan tänka sig att man har ett dubbelt system för public service där en ny medienämnd prövar det publicistiska medan Granskningsnämnden prövar om företagen följer lagar och regler och om de lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet.

Pressens företrädare är för en sammanslagen nämnd som prövar etiken i det som publicerats. Men flera varnar för att den nya medienämnden ska bli en byråkratisk koloss.

I övrigt råder delade meningar om vad den ska befatta sig med.

En tvistefråga gäller yrkesetiken, hur journalister burit sig åt för att skaffa fram material.

Hans Larsson anser att det ligger mycket i att yrkesreglerna borde ingå.

– Många anmälningar från allmänheten rör hur journalister på fältet uppträder när de samlar in och sammanställer materialet. Därför vore det logiskt att även det granskades. Men det finns ett motstånd mot det hos många av utgivarna.

TUs VD Anna Serner anser det önskvärt, framför allt för allmänhetens skull, att också yrkesetiken prövas.

– Men det får ske i ett andra steg.

Expressens Thomas Mattsson vänder sig mot att man tar med yrkesfrågorna.

– Vi skulle riskera att få en ord mot ord-diskussion om huruvida någon bländades av en TV-kamera när hon eller han öppnade ytterdörren eller inte. Det blir omöjligt för nämnden att i efterhand reda ut vad som sagts och lovats, det är ju tillräckligt svårt att ta ställning till det som de facto har publicerats.

Journalistförbundet har varit för att yrkesetiken ska kunna prövas av den gemensamma nämnden. Men ordföranden Agneta Lindblom Hulthén anser att man i dag kan lägga yrkesfrågorna åt sidan.

– Det blir komplikationer om man lägger in yrkesfrågorna som kräver ordentlig utredning. Och vilka repressalier ska man ta till? Jag ställer aldrig upp på att de ska drabba de enskilda journalisterna.

En tvistefråga har gällt om textreklamfrågorna ska tas in i det nya systemet. Men det förefaller i dag knappast möjligt att få en majoritet för den tanken.

Ytterligare en tvistefråga är finansieringen av ett nytt system.

– Den är den stora stötestenen, säger Anna Serner på TU. Det är helt omöjligt att staten går in som finansiär om vi ska visa att vi har en oberoende, medieetisk självsanering. Huvudmännen måste själva stå för finansieringen. Jag är beredd att tro att det blir fortsatt stor anslutning.

– TU tar sitt bidrag till det nuvarande pressetiska systemet från verksamheten, det vill säga det är pengar de får ut av journalisternas jobb, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Göran Ellung har inte dryftat finansieringsfrågan med TV4s VD.

– Men jag vet att vi är eniga om att förespråka ett nytt medieetiskt system. Vi är nog beredda att acceptera en prislapp för att slippa bli granskade av staten.

Ulrika Knutson tror inte att det ska vara omöjligt att lösa finansieringsproblemet.

– Finansieringsfrågan har sedan 1924 varit föremål för gny i olika tonarter, men den har aldrig varit hotad. Alla tjänar på att det finns ett medieetiskt system. Såvida man inte anser att vi ska gå till staten och tigga pengar.

Agneta Lindblom Hulthén efterlyser en mycket grundligare diskussion och hon anser att utredningen inte är tillräckligt tydlig om komplikationerna med till exempel ekonomin.

– Utredningen måste fortsätta, men man måste ta sig tid. Alla bollar måste upp i luften. Vi måste låsa in oss i ett par dagar och gå igenom frågorna ordentligt.

Lindblom Hulthén understryker att det viktigaste är att slå vakt om det system som fungerat i snart 100 år.

– Vi måste ha respekt för nämndens utslag, även om vi inte gillar dem. Vi kan ändå utveckla systemet, men snabbhet har inget egenvärde i det här sammanhanget.