Gå direkt till textinnehållet

Alcalá bröt tystnaden – men inte i DN

I en jätteartikel i Sydsvenskan den 13 maj bröt Jesús Alcalá tystnaden och bemötte anklagelserna mot honom. Enligt Alcalá finns naturliga förklaringar till allt som lagts honom till last. Åklagaren har kontrollerat uppgifterna i Sydsvenskan men avfärdat dem som oriktiga.

I en jätteartikel i Sydsvenskan den 13 maj bröt Jesús Alcalá tystnaden och bemötte anklagelserna mot honom. Enligt Alcalá finns naturliga förklaringar till allt som lagts honom till last.

Åklagaren har kontrollerat uppgifterna i Sydsvenskan men avfärdat dem som oriktiga.

Texten i Sydsvenskan bygger på Jesús Alcalás egna uppgifter men har skrivits av en vän till honom, historiedocenten Wilhelm Agrell.

Annons Annons

”En härva av falska anklagelser och frenetiska försök att kompromettera”, lyder rubriken.

Här är i fet stil några av de anklagelser som framförts mot den tidigare DN-medarbetaren och Amnestyordföranden, samt uppgifter till hans försvar hämtade ur Sydsvenskans artikel.

Genom att skicka dubbla fakturor har Alcalá försökt få betalt för samma resa två gånger, dels av Sida, dels av Juristkommissionen.

Ur Sydsvenskan: I samband med en flytt hade papper hos Juristkommissionen kommit bort. Alcalá ombads skicka kopior på sina resekostnader. Då råkade kopior från andra resor komma med, resor som Alcalá utfört åt Sida.

Alcalá har på ett representationskvitto uppgett att han bjudit Paraguays riksåklagare Anibal Veron på restaurang i Stockholm. Men Anibal Veron säger att han inte varit i Sverige.

Den paraguyanska riksåklagare som besökte Sverige var inte Anibal Veron utan Eriberto Rodriguez. Middagen åts på Al Capricio i Stockholm.

Sidaanslagen till det biståndsprojekt i Paraguay som Alcalá var engagerad i hade uteblivit. Alcalá meddelade då att han tills vidare skulle täcka projektets kostnader med pengar ur egen ficka. Dessa pengar skulle betalas tillbaka till hans privata bankkonto när Sida-anslaget anlänt. Anklagelserna går ut på att Alcalá försökte svindla till sig pengarna.

Jesús Alcalá ansökte om ett privat banklån så att biståndsprojektet skulle få sina pengar.

Pengar kom till projektet och Alcalá tog för givet att det rörde sig om de pengar han själv ställt upp med. I själva verket hade de pengarna honom ovetande skickats från Sida. Banken hade på grund av ett förbiseende aldrig gjort någon utbetalning från Alcalá.

Alcalá har presenterat en suddig kopia av ett postkvitto som bevis för att han betalat 250 000 kronor för inköp av en bil i Paraguay. Juristkommissionen hävdar att det i själva verket är de som betalat ut pengarna.

Eftersom utbetalningen finns elektroniskt registrerad i Postens betalsystem har Alcalá bevisligen skickat pengarna till Paraguay.

Åklagaren Yngve Rydberg uppger att han gått igenom de uppgifter som framförs i Sydsvenskan.

– Om det som står där hade varit korrekt skulle förundersökningen lagts ner för länge sen, kommenterar han.

Har du kunnat avfärda det som står i artikeln?

– Ja, det har jag kunnat göra.

I artikeln i Sydsvenskan sägs bland annat att en utbetalning på 250 000 kronor finns registrerad hos Posten.

–Posten har gjort en utredning. Pengarna har inte registrerats elektroniskt någonstans.

Yngve Rydberg räknar med att förundersökningen är klar om tre veckor.

Dagens Nyheter har varit nyhetsledande i granskningen av Jesús Alcalá som konsekvent vägrat att ge DN några kommentarer. Efter de stort uppslagna DN-artiklarna har DN i Aftonbladet och Svenska Dagbladet uppmanats att återge uppgifterna ur Sydsvenskan på nyhetsplats så att läsarna ska kunna få Alcalás syn på saken. Slutligen tog DNs kulturavdelning in ett kort referat ur Sydsvenskan men någon redovisning på nyhetsplats av Alcalás ståndpunkter blev det inte.

Varför?

– De uppgifter vi har styrker inte det Agrell skriver i Sydsvenskan, uppger DNs ansvarige utgivare Joachim Berner.

– Dessutom har vi flera gånger försökt få Alcalás synpunkter och han har erbjudits att få skriva på DN Debatt.

Men borde ni ändå inte lyft upp Alcalás egna uppgifter eftersom det varit så mycket publicitet i den andra riktningen?

– Det är ofta så att olika personer vägrar att kommentera och vill att det de säger ska publiceras på något annat sätt. Det gängse är att man frågar om en person vill komma till tals. Vi kan inte ha en tidning vars journalister man inte pratar med.

Fotnot Journalisten har utan framgång sökt Jesús Alcalá.

Fler avsnitt
Fler videos