Åklagare beslagtog bandad intervju
En reporter från TV4 Göteborg skulle låta en åklagare lyssna på en bandad telefonintervju. Plötsligt tog åklagaren bandet och förklarade att det var bevismaterial.– En åklagare kan i princip gå in på en redaktion och göra beslag, säger juristen Hans-Gunnar Axberger.
En reporter från TV4 Göteborg skulle låta en åklagare lyssna på en bandad telefonintervju. Plötsligt tog åklagaren bandet och förklarade att det var bevismaterial.
– En åklagare kan i princip gå in på en redaktion och göra beslag, säger juristen Hans-Gunnar Axberger.
Bakgrunden till det TV4 Göteborg råkade ut för är att en man hade anhållits, misstänkt för att egenmäktigt ha fört sina tre barn till Somalia. Sedan ett vittne hävdat att barnen frivilligt åkt till Somalia släpptes fadern.
I det läget fick TV4 Göteborg telefonkontakt med ett av barnen, en 17-årig flicka, som berättade att hon förts bort med tvång.
Thomas Ahlstrand, den åklagare som höll i utredningen, erbjöds lyssna på telefonintervjun med flickan, det rörde sig om 11-12 minuter råmaterial på en kassett.
– Vi åkte till åklagarmyndigheten där jag spelade upp telefonsamtalet för åklagaren. Han bad då att få en kopia av bandet, berättar Magnus Wennerholm, praktikant på TV4 Göteborg. Jag vägrade att lämna ifrån mig bandet och vi började argumentera. ”Då beslagtar jag det”, sa åklagaren och plockade ut kassetten ur bandspelaren. Jag hade inte kunnat drömma om att han handgripligen skulle ta bandet ifrån oss.
Nils Hanson, redaktionschef vid TV4 Göteborg, ser mycket allvarligt på övergreppet.
– Om en åklagare på stående fot kan besluta om att beslagta källmaterial, vad är då meddelarskyddet värt, undrar han.
Riksåklagaren kommer inom kort att granska åklagarens agerande. Dessutom har redaktionen anmält saken till JO och JK.
– Eftersom rättsläget är ett gungfly vill vi köra det här i botten, framhåller Nils Hanson.
Hans-Gunnar Axberger, jurist och tryckfrihetsexpert, säger att det i svensk lag inte är reglerat vilka befogenheter en åklagare har när det gäller att beslagta material från journalister.
– En åklagare kan i princip gå in på en redaktion och göra beslag, det finns inget i tryckfrihetsförordningen som skyddar redaktionen. Åklagare kan ta material så länge det inte äventyrar källskyddet, men allmänt sett ska de ha en restriktiv hållning.
En åklagare kan väl inte i förväg veta vilket material som innehåller uppgifter som är känsligt för skyddet av källor?
– Nej, just därför ska de vara försiktiga.
Om jag sitter inne med handlingar som kan hjälpa en åklagare att lösa ett brott, kan han eller hon alltså komma in på redaktionen och beslagta dem?
– Åklagaren kan först begära att du ska höras om handlingarna och begära att du ska lämna ut dem. Om du vägrar kan åklagaren gå vidare till domstol och kräva att få dem.
Axberger betonar att källskyddet omfattar mer än vem uppgiftslämnaren är.
– På till exempel en bandinspelning kan det finnas uppgifter som kan äventyra källskyddet även om uppgiftslämnarens identitet är allmänt känd. Jag kan ju säga till dig som journalist att det här kommenterar jag offentligt för att sen ge dig ytterligare information, men då som anonym källa.
Enligt Axberger finns inga prejudicerande fall på området, bara ärenden som behandlats i lägre instanser. Till exempel det som hände Dagens Nyheter för två år sedan då tidningen mottagit ett hotbrev som polisen vill ha tag i.
När polisen kom till redaktionen vägrade DN att lämna ifrån sig brevet. Åklagaren vände sig till tingsrätten som begärde att brevet skulle lämnas ut vilket ansvarige utgivaren då gick med på.
sw@sjf.se
