85 procent har aldrig skickat krypterad epost
Svenska redaktioner brister i det digitala källskyddet. 63 procent av journalisterna vet inte ens om det finns någon källskyddpolicy på den egna redaktionen – och bara 15 procent har någon gång skickat krypterad epost. Nu måste det digitala källskyddet stärkas, anser Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp.
En enkätundersökning som Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp genomfört bland förbundets medlemmar visar att det finns brister i redaktionernas digitala källskydd. I en debattartikel i Journalisten uppmanar Yttrandefrihetsgruppens ordförande Hanna Nyberg redaktioner och journalister att stärka skyddet för källor digitalt.
– Det är inte bra att det inte hänt mer när det gäller det digitala källskyddet. Det krävs en medvetenhet om hur tekniken fungerar, så att man inte av misstag eller slarv råkar röja en anonym källa, säger Hanna Nyberg, som också är ledamot i Journalistförbundets styrelse, i en kommentar.
På frågan om det finns en policy om källskydd på redaktionen uppger 63 procent i enkäten att de inte vet. 22 procent svarar att det inte finns någon alls. Av de som uppger att det finns en policy är det få som känner till vad den faktiskt innehåller.
Undersökningen visar också att kunskapen om kryptering är låg. Omkring hälften av journalisterna som svarat på undersökningen känner inte till om det på redaktionen används tekniker för att kryptera kommunikation, tex PGP, annan kryptering av e-post och appar för kryptering av meddelanden och samtal. Bara 15 procent av journalisterna uppger att de skickat krypterad e-post.
– Det är inte ovanligt att journalister efterlyser tips på till exempel Twitter, hänvisar till en vanlig e-postadress och utlovar källskydd. Tänk om dessa personer i stället hade hänvisat till en krypterad tipstjänst. Det skulle öka inte bara säkerheten för källan utan även förtroendet för oss journalister, säger Anders Thoresson, ledamot i Yttrandefrihetsgruppen och expert på digitalt källskydd, i en kommentar.
