Gå direkt till textinnehållet

Evas version har dominerat

Succéförfattaren Stieg Larsson – böckerna, filmerna, arvsstriden – har skildrats i flera tusen tidningsartiklar. I januari skrev jag i Sydsvenskan om den orimliga obalansen i rapporteringen om arvet.

Svenska tidningsläsare har fått en bild som går ut på att den avlidnes pappa och bror drabbats av stora girighetssjukan och betett sig enormt illa mot sambon Eva Gabrielsson.

Nu vet vi bättre. Eller rättare sagt: vi har i alla fall dragit oss till minnes att det sällan är ens fel när två träter. Den som vill försöka värdera åtminstone en del av utsagorna i Eva Gabrielssons bok kan med fördel läsa på sajten moggliden.com, där familjen Larsson ger sin version.

Annons Annons

När jag skrev min text den 17 januari översköljdes jag av instämmande reaktioner. Jag fick något enstaka mothugg, illa underbyggt, men eftersom det framfördes i en stor tidning såg jag mig dels tvungen att svara på dumheterna, dels nu leverera följande lilla studie:

  • Jag har undersökt rapporteringen i den här frågan under 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 genom databasen Retriever, som samlar det mesta av svensk press. Med olika sökordskombinationer har jag försökt hitta artiklar som relevant och längre än i notisform beskriver tvisten mellan Eva Gabrielsson och Stieg Larssons pappa Erland och lillebror Joakim.
  • Artiklarna har jag kategoriserat på så vis att jag har räknat den totala mängden undersökta texter som handlar om arvsfrågan (91), hur många som är neutrala (37), hur många som huvudsakligen ger Eva Gabrielssons version (46) och hur många som huvudsakligen ger familjen Larssons version (8). Jag har räknat en artikel som en artikel. I de fall som TT Spektra har genererat tio eller tjugo publiceringar så räknas det alltså som en – även om det kanske är tveksamt när det har förekommit artiklar med formuleringar som "Hans far och bror får allt, och vägrar att dela med sig" från TT.
  • Häpnadsväckande många texter utanför studien, korta TV-puffar och notiser, citerar eller instämmer i utsagor som har gjorts i radio och TV och som huvudsakligen stöder den generella bilden.
  • Neutrala texter har nästan undantagslöst illustrerats med bilder på Eva Gabrielsson och i övrigt fått en presentation som favoriserar hennes version: "Inte Stiegs vilja", rubricerade Expressen en i övrigt neutralt hållen text. Eva Gabrielsson omnämns också ibland som lurad eller blåst, som om det förelåg ett bedrägeri i juridisk mening.
  • Vidare är det alldeles uppenbart att Eva Gabrielssons version är förhärskande även internationellt – hon sa om hanteringen av böckerna "Jag kan bara beskriva det som att det är som att någon skulle sälja dina barn till ett horhus" i en intervju med brittiska Daily Mail för drygt ett år sedan. Det är det grövsta exemplet på hårda ord riktade mot familjen Larsson, men förstås inte det enda.

Jag påstår inte att detta är en vetenskaplig studie. Däremot är jag helt säker på att den initiala känslan – att pressen sammantaget fram till nyåret 2011 har misslyckats med att skildra den här storyn allsidigt – är rimlig och riktig.

Det verkligt intressanta, för oss som har suttit med makten över hur den här historien ska skrivas, är nu förstås att fundera på hur det kunde bli som det blev.

Jag har inga spiksäkra svar, men kanske några försiktiga teorier: har vi lättare att ringa, fråga och förstå en vältalig arkitekt i Stockholm än två fullständigt medieovana och korthuggna män i Norrland? Ja.

Lockas vi av en "hon kunde fått allt – men fick ingenting"-dramaturgi, även om den är inte är helt sann? Ja.

Men framför allt:

När Joakim Larsson var gäst hos Fredrik Skavlan i Sveriges Television fick han frågan om han kunde visa dokument som underbyggde ett av hans påståenden.

Ja, visst kunde han det.

Men varför hade han inte gjort det då?

"Ingen har frågat", sa Joakim Larsson.

Fler videos
Fler avsnitt