Krönika

Ola Sigvardsson Allmänhetens Pressombudsman
skicka e-post rss

Ovanligt få fällningar i PON förra året

18 januari, 2017

Det var ett ovanligt år, 2016. Inte bara i nyhetsflödet, med allt från Bowie till Trump, utan också för pressetiken. Kanske i första hand för att det sattes ett nytt ”all-time-low” när det gäller fällningar i Pressens Opinionsnämnd: 28 stycken.

Från 2001 till och med 2016 har nämnden fällt sammanlagt 683 gånger. Det ger ett snitt per år på 43 fällningar. Toppåret var 2002 då 57 tidningar kritiserades (det året var Expressen etta i klanderligan med sex fällningar).

På senare år har nivån legat stadigt mellan 35 och 40 fällningar, men 2016 var det något som hände. För första gången i modern tid sjönk antalet under 30, ned till 28.

Vad var det som hände?

En möjlig förklaring hade kunnat vara att antalet PO-anmälningar sjunkit. Så är det inte. 2016 fick PO 526 anmälningar (jfr 530 under 2015), vilket är en av de högsta siffrorna någonsin.

Är det jag som PO som är för hård mot anmälarna, går tidningarnas ärenden genom att vara allt för frikostig med avskrivningar?

Systemet är upplagt så att alla anmälningar först kommer till PO. Många avskrivs direkt därför att de av olika skäl inte kan prövas. Andra avskrivs efter brevväxling mellan tidningen och anmälaren. I de fall jag anser att tidningen bör fällas skickas ärendet för beslut till Pressens Opinionsnämnd. I fjol hänsköt jag 37 fall. I nio fall gick nämnden emot mig och friade tidningen, vilket gav totalt 28 fällningar.

När ett ärende avskrivs av PO får anmälaren alltid veta att man kan överklaga beslutet och få sin sak prövad av PON, trots avskrivning hos PO. Om PO gått tidningarnas ärenden borde det därför rimligen synas i antalet överklaganden som leder till fällning i nämnden.

Så är det emellertid inte heller. 26 anmälare fick sina överklaganden prövade av PON under 2016. Inte i något fall valde PON att fälla de anmälda tidningarna. Det var för övrigt andra året i rad som inte ett enda överklagande ledde till fällning. Även det en unik notering.

Vilken förklaring återstår?

I mediedebatten hörs ofta påståenden om att pressen brutaliserats av påverkan från nätet. Att hänsynen till enskilda människor i utsatta situationer betyder allt mindre när det ska skapas rubriker och genereras klick.

Det är struntprat. Sveriges journalister och utgivare har en mycket hög medvetenhet om vikten av att hantera tryckfriheten ansvarsfullt. Rapportera allt väsentligt, men inte skada enskilda människor på ett oförsvarligt sätt. Denna medvetenhet har snarast stärkts av de senaste årens debatt om näthat. Att agera etiskt är inte bara ett sätt att vara människa, utan också ett sätt att markera mot hatet.

För övrigt är årets lista över mest klandrade tidningar också en liten sensation. För första gången på tolv år är det inte en kvällstidning i topp! Vem som fällts flest gånger avslöjas i PO/PONs årsberättelse som inom kort kan läsas på vår hemsida.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Senaste numret

Prenumerera

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies