Illustratör: Catharina Nygård

Det här vill cheferna ha

28 november, 2018

Journalistens enkät avslöjar att chefer upplever en stor kompetensbrist hos sina anställda. Digitalt berättande och video ligger i topp på chefernas önskelista.

Den mest attraktiva journalisten på den svenska arbetsmarknaden just nu är en digital storyteller – som kan kombinera onlinepresentation med starka nyhetsberättelser. Det visar Journalistens enkät där 47 mediechefer anonymt berättar vilka kompetenser de helst skulle vilja rekrytera, eller fortbilda personalen i.

Kompetensefterfrågan spretar i enkäten, men topplistan är tydlig: digital kompetens inom berättande och paketering är det som efterfrågas mest – och är till och med viktigare än en journalistutbildning. Videokunnande, nyhetsnäsa och god språkförmåga ligger också högt på mediechefernas önskelistor. 

På frågan vilken spetskompetens en nyanställd journalist helst ska ha nämner 21 av 47 chefer digital kompetens, följt av nyhetsnäsa och video. På frågan vilken kompetens en nyanställd journalist måste ha svarar 18 av 47 chefer digital kompetens, följt av journalistutbildning och god språkförmåga. 

På frågan vilken utbildning cheferna helst skulle ge alla journalister på arbetsplatsen svarar 22 av 47 chefer digitalt berättande i olika former, följt av video.

”Uppfattar ett stort behov av att utveckla berättarsätt, kunskap om dramaturgiska grepp för att fånga sin publik”, skriver en chef.

”Storytelling. Att på olika sätt berätta en historia effektivt”, skriver en annan.

Några chefer har högt ställda krav:

”Språkligt felfri”, är ett grundkrav enligt en chef.

”Publicistisk kompetens” är ett måste för att få en anställning, anser en chef.

En chef önskar sig äkta multijournalister som behärskar ”tv, radio, webb, rubbet”.

Men det finns ingen enskild kompetens som alla chefer, eller ens hälften av cheferna, efterfrågar. Tvärtom är önskemålen spridda över en mängd olika områden: teknikkunnande, ämneskunskap (ekonomi, it, naturvetenskap, klimat), datajournalistik, gräv, foto, podd, redigering och så vidare. För några chefer är journalisternas egenskaper viktigare än deras kompetens; de vill framför allt anställa effektiva, passionerade, energiska och flexibla medarbetare. 

I flera fall verkar cheferna missnöjda med journalisternas koll på den egna verksamheten och de förändrade förutsättningarna i mediebranschen. En chef vill ge alla journalister en utbildning i hur den egna organisationen fungerar, en annan vill ge alla en kurs i det medieetiska systemet, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, och en vill att journalisterna ska sätta sig in i hur mediebranschen funkar.

”Sluka allt om medier: lyssna på poddar om medier, läs bloggar om medier, följ alla branschsajter”, uppmanar en mediechef. 

”Det är upp till var och en av oss att se till att vi är ständigt anställningsbara. Det är allas ansvar. ”


En chef anser att en bra journalist helst ska ha ett ”helikopterperspektiv på branschen och det egna mediet, så att hen förstår varför vissa saker görs eller inte görs”.

Ett par mediechefer trycker på att journalister måste vara förändringsbenägna. 

”Öppen för omorganisation” är ett grundkrav för anställning, enligt en chef.

En chef önskar ”en utbildning i att se helheten och att vara en lagspelare”.

Och en chef vill ge alla sina journalister en kurs i vett och etikett. Om det är på förekommen anledning framgår inte av svaret.

Samtidigt är det många som återkommer till att det journalistiska hantverket och allmänbildning är grundläggande för att man ska vara anställningsbar som journalist. För somliga chefer handlar anställningsbarheten om personliga kvaliteter.

”Det som blir särskiljande är passionen om att vara FÖRST och att se yrket som ett KALL och inte bara som ett jobb dit man går och utför sysslor innan man går hem och inte läser mejl eller sms”, skriver en chef.

”Alltid viktigast: journalistisk kompetens, driv, nyfikenhet, social förmåga, smartness”, skriver en annan.

”Det viktigaste är att vara en bra person, en person som vill utvecklas i takt med samtiden och dessutom bidrar till gruppens välbefinnande och framgång”, skriver en chef.

I enkäten avslöjas också en tydlig diskrepans mellan den kompetens som finns på redaktionerna – och den som behövs. Ingen av de 47 chefer anser att journalisterna har låg kompetensnivå, och 60 procent har svarat att den generella kompetensnivån bland journalisterna i den egna verksamheten är hög (55,3 procent) eller mycket hög (4,3 procent). Men hela 87 procent av cheferna anser samtidigt att kompetenskraven i verksamheten är höga (66 procent) eller mycket höga (21,3 procent). 

Mediecheferna anser alltså att journalisternas generella kompetensnivå är hög, men ofta otillräcklig eftersom kompetenskraven är ännu högre. Störst är kompetensklyftan på radio och morgontidning.

Kersti Forsberg, verksamhetsansvarig på medieinstitutet Fojo, känner väl till den kompetensklyftan.

– Det finns ett stort glapp mellan den kompetens man har och den man vill ha. Man har svårigheter att hitta journalister med digitala kunskaper, säger Kersti Forsberg.

Arbetsförmedlingen Kultur och Media pekar i sin prognos för arbetsmarknaden 2019 på samma problem:

”Samtidigt som de ökade kraven på digitala kunskaper har skapat en brist på tillräckligt kompetenta journalister, har det uppstått ett överskott på journalister som inte möter kunskapskraven”, konstaterar Arbetsförmedlingen i analysen.

I rapporten framgår också att som följd av att den digitala läsaraffären blivit allt viktigare inom dagspressen, har också kvalitetskraven höjts på journalistiken – därmed blir berättandet och presentationen allt viktigare:

”Dagstidningarna går mer och mer från jakt på klick till jakt på trogna digitala läsare, från ett fokus på annonsaffären över till ett fokus på läsaraffären. De satsar på att växa och utveckla den digitala läsaraffären vilket sägs kommer att leda till att det på sikt premierar kvalitativ journalistik. Större andel kvalitetsjournalistik räknar tidningen ska leda till köp och större lojalitet leder till färre avhopp. Detta benämns som churn. Istället för klick, trafiksiffror och tidningsvisningar, är det nu konverteringar och churn som står på dagordningen dvs. hur tidningarna ska hitta fler digitala kunder som går att behålla”, skriver Arbetsförmedlingens analysavdelning i rapporten.

I stället för klickfiske – kvalificerat berättande, kort sagt.

Kersti Forsberg tycker att resultatet i Journalistens enkät stämmer väl överens med vad man vet på Fojo om vilka fortbildningar som efterfrågas.

– Vi har väldigt bra koll på vad man vill ha i mediebranschen. Digital storytelling är exakt vad som efterfrågas just nu skulle jag säga. Våra kurser i digital presentation, digital grafik, podd, video för webben och kreativt skrivande är väldigt populära, säger Kersti Forsberg.

En annan stark trend är datajournalistik, där Fojo har satsat på utbildningar i flera olika kunskapsnivåer, från nybörjarkurser i Excel till avancerade kurser för att hantera och strukturera stora datamängder. 

Däremot är skrivkurserna för fotografer på väg att förvinna ut.

– För några år sedan när alla bildredaktioner lades ner var trycket enormt på den kursen, nu är intresset mindre. Vi märker trenderna i branschen ganska omgående.

De snabba förändringarna i kombination med svaga fortbildningssatsningar från medieföretagen har lett till att journalister blivit av med sina jobb på grund av att de plötsligt anses sakna kompetens att arbeta vidare. Ett av de mest uppmärksammade fallen på senare tid är Norrköpings Tidningars fotograf Mikael Strand, som blev uppsagd efter 34 år på tidningen. Han hade en journalistutbildning i bagaget och erfarenhet av att arbeta som lokalredaktör, men kompetensen ansågs ligga för långt tillbaka i tiden. Journalistförbundet drev fallet till Arbetsdomstolen, men förlorade.

– Det är upp till var och en av oss att se till att vi är ständigt anställningsbara. Det är allas ansvar. Sen är söktrycket hos oss ibland enormt stort och jag önskar att vi hade resurser nog att erbjuda alla som söker plats. Det skulle inte kosta så mycket; ett par tre miljoner per år. Sedan gäller det ju att folk får ledigt för att gå kurserna. Villkoren ute på redaktionerna är tuffa, och vi hör ju att folk ibland har svårt att komma loss för en utbildning på bara två tre dagar. Där önskar man ju att medieföretagen tänkte mer långsiktigt. De behöver vara bättre rustade för framtiden, och det innebär att de måste ge utrymme för vidareutbildning. De får igen det i andra änden genom mer kompetenta medarbetare, säger Kersti Forsberg.

Läs mer: Här får alla videoutbildning.


HÄR ÄR CHEFERNAS ÖNSKELISTA:

Vad vill du ha?
Fråga: Om du skulle anställa en journalist idag, vilken spetskompetens skulle du helst av allt vilja att han/hon har? (De tio vanligaste svaren.)

Digital kompetens 21
Nyhetskänsla 12
Video 10
Ämneskunskap* 8
Allmänbildad 8
Teknikkunnig 7
Språklig förmåga 7
Multijournalist 6
Gräv 5
Datajournalistik 4
* Varierande ämnen, exempelvis 
ekonomi, it, naturvetenskap, klimat.
 
Vad måste den du anställer kunna?
Fråga: Om du skulle anställa en journalist i dag, vilka kompetenser måste han/hon ha? (De tio vanligaste svaren.)
 
Digital kompetens 18
Journalistutbildning 15
God språkförmåga 14
Video 13
Foto 11
Allmänbildad 11
Nyhetskänsla 8
Sociala medier 7
Multi 7
Förändringsbenägen 6
 
Vilken utbildning vill du ge alla dina anställda?
Fråga: Om du skulle ge alla journalister i din verksamhet en specifik utbildning, vilken skulle det vara? (De tio vanligaste svaren.)
 
Digitalt berättande 22
Video 10
Publikbeteende 9
Medieetik 4
Rubriksättning/vinkling 2
Publicistik 2
Datajournalistik 2
Sociala medier 2
Gräv 1
Organisationskunskap 1
 
Fotnot: Enkäten gick ut till 141 svenska mediechefer (ansvariga utgivare eller redaktionella chefer med övergripande ansvar) inom dagspress, public service, tidskrift och kommersiella etermedier. 47 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 33 procent. Bortfallsanalysen visar en liten överrepresentation från public service i svaren.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
CAPTCHA
Detta är för att vi vill säkerställa att du är en mänsklig besökare och för att förhindra automatiserade spaminsändningar.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies