Sluta prata – börja betala istället
Om svenska medieföretag menar allvar med uppförandekoder och ord som samhällsansvar, så är det dags att höja frilansarvodena. Det menar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert som tycker att det är hög tid för medieföretag att ta begreppet ”ansvarsfullt företagande” på allvar.
Det är idag vardag att läsa beskrivningar om hur medieföretag i Sverige tar ett samhällsansvar. Till exempel på förlaget Egmonts hemsida kan vi läsa att det är en del i deras DNA att ta ansvar och att de arbetat med socialt ansvarstagande i över 100 år. De skriver vidare att de arbetar utifrån tre fokusområden: Ansvarsfull produktion, Ansvarsfullt företagande och Ansvarsfullt medarbetarskap.
Aller group, ett annat förlag, lyfter gärna fram sin uppförandekod. I den står det att alla företag i Aller group ska hålla en hög svansföring när det gäller etik och att följa lagar och regler. Det står: ”All companies in the Aller Group must comply with any national laws and regulations at any time. In the event of differences between the conditions described in these ethical guidelines and national laws etc., the companies in the Aller Group must comply with the more strict demands.”
Även den stora koncernen Bonnier är tydliga med att de tar ett ansvar. På Bonniers hemsida skriver Carl-Johan Bonnier om deras vision för journalistiken: “Through journalism, storytelling and knowledge-sharing, we want to make the societies in the countries we work in more open, more interesting, more well-informed and more entertaining.”
Det är tydligt hur viktigt det är idag för företag att visa att viktiga samhällsfrågor tas på allvar. Till exempel ett ansvar för klimatet, att inte använda sig av barnarbete i sin produktkedja och att anställda uppmuntras delta i ideella projekt. Det här kallas CSR, Corporate Social Responsibility, eller att man har en uppförandekod, Code of conduct.
Men som det fackförbund som organiserar flest frilansjournalister kan vi inte låta bli att höja på ögonbrynen. För det här med samhällsansvar och att uppföra sig på ett ansvarsfullt sätt gäller tydligen inte sättet företag behandlar och betalar frilansar. Ett exempel från januari 2017. Då skrev 270 reportrar, fotografer och andra i branschen under ett upprop mot ”återvinningsjournalistik” i tidskriftsbranschen. I debattartikeln pekas Bonnier, Egmont och Aller ut som upphovspersoner till återvinningsjournalistiken. ”För att kunna ägna sig åt återvinningsjournalistik behöver de tre förlagen få tillgång till extra billigt material. Därför vill de nu skriva avtal med sina frilansande medarbetare där journalisten, fotografen och illustratören avsäger sig den lagstadgade upphovsrätten”, skrev debattörerna då.
Två år senare, i februari 2019, rasade vi i Journalistförbundet och flera branschorganisationer mot Bonnier News nya avtal för frilansar och avrådde medlemmar från att skriva under. ”Som företrädare för mediebranschens frilansar avråder vi – Svenska Fotografers Förbund, Svenska Tecknare, Bildleverantörernas Förening och Journalistförbundet – våra medlemmar från att underteckna det nya avtal som Bonnier News har skickat ut till sina frilansande medarbetare”.
Bonniers avtalsförslag i februari 2019 innebar att en frilans överlät den ekonomiska upphovsrätten för sitt arbete till Bonnier News för all framtid. Efter kritiken, backade Bonnier News något. ”Vi tar till oss kritiken, frilansarna är viktiga för Bonnier News, vi har bra relationer till dem i dag och vill fortsätta ha ett väl fungerande samarbete”, skrev Anna-Clara Welander på Bonnier News i pressmeddelande.
Idag, ytterligare två år senare, är upphovsrätten fortfarande högst aktuell. Men det är inte arvoden och upphovsrättsersättningar till enskilda frilansar som debatteras, utan det är medieföretagen själva som nu kräver att företag som Facebook och Google ska betala för återpubliceringar.
Detta sammanfattades bra av en person i Journalistförbundets frilansklubb Frilans Riks Facebook-grupp: ”Mediebolag vill ha betalt av Facebook för återpubliceringar medan de själva inte betalar en spänn till frilansar för de återpubliceringar de gör av vårt material.”
Som Journalistförbund uppmuntrar och uppskattar vi att mediebolag just i år, när EU:s upphovsrättsdirektiv ska bli lag i Sverige, själva lyfter rätten till att få bra betalt för återpubliceringar och allt det arbete som lagts ner av upphovsrättspersonen. Men vi vill också uppmana mediebolag börjar med sig själva. Att ni i era egna företag och koncerner lever som ni lär.
Låt 2021 bli året där enskilda företag och koncerner i mediebranschen tydligt skriver in i sina CSR-dokument och uppförandekoder att de stolt ska betala skäliga arvoden till frilansar och särskilt värna rätten för den enskilde upphovsrättspersonen att få bra betalt för återpubliceringar.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
