Gå direkt till textinnehållet

Skev rapportering om kvinnor i konflikter

Att kvinnor och män får olika stort utrymme i nyhetsmedierna är väl känt. I mediernas nyhetsrapportering om konflikter är obalansen mellan kvinnor och män särskilt stor.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

När Kvinna till Kvinna under två veckor i januari och februari i år räknade antalet kvinnor och män som förekom som nyhetssubjekt i konfliktbevakningen i de stora svenska nyhetsmedierna utgjorde män 85 procent. Kvinnor hade en central plats i 15 procent av inslagen.

I undersökningen tittade vi även på i vilken utsträckning män och kvinnor förekom som experter. I de fall som experter användes i rapporteringen var 11 procent kvinnor och 89 procent män. ”Vår uppgift är att granska makten. Som det ser ut i dag så är det män som sitter vid makten. Det är inte vår uppgift att ändra på det”, förklarade utrikeschefen vid en av Sveriges största nyhetsmedier i samband med att mediegranskningen presenterades vid ett seminarium på JMK i Stockholm i maj.

Detta uttalande härstammar från en tid då världen var bipolär och då journalisterna till stor del fick ägna sig åt att bevaka supermakternas ageranden. Men kalla kriget är över och under ett par decenniers tid har konfliktkartan ritats om. Komplexa humanitära katastrofer, folkmord, etnisk rensning, kopplingar mellan miljöförstöring och våld är bara några av de svåra frågor som massmedierna ska rapportera om och kommentera.

Annons Annons

I dag är det inte längre konflikter mellan två stater, eller ens mellan rebeller och statsmakten, som skördar flest offer. Hälften av alla människor som dödas i konflikter i dag i världen mördas i konflikter i lokalsamhället. Våldsamheterna i Kenya är ett färskt exempel på en sådan konflikt.

Vem ”sitter vid makten” i dessa konflikter? Konflikterna kännetecknas av en mångfald av aktörer som inte så lätt positioneras, såväl sådana som är krigförande och sådana som arbetar för fred. Men de aktörer som oftast ges utrymme i svenska medier är de som innehar någon form av officiell makt: militärer, politiker, experter, i de flesta fall män. Under perioden som undersöktes förekom civilsamhällets aktörer endast i 4 procent av inslagen.

Var återfinns då kvinnorna i rapporteringen?  Ja, de 15 procenten utgjordes till stor del av kvinnor som tilldelades en offerposition. Självklart är det viktigt att visa på det lidande människor utsätts för i väpnade konflikter. Kvinnor har en utsatt position i dagens krig som i allt större utsträckning drabbar civila. Men kvinnor är aldrig ”bara” passiva offer. Det är kvinnorna som i stor utsträckning tar ansvar för familjens överlevnad. Dessutom är kvinnor ofta aktiva i det civila samhällets många organisationer som ofta arbetar för fred, försoning och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Vi tror att denna skeva återgivning av konflikter går att åtgärda, trots nedskärningar, trots hemskickade korrespondenter, trots tidsbrist. Att aktivt leta efter kvinnliga experter och kvinnor generellt som kan vara nyhetssubjekt är en bra början. Att ge experter och företrädare för enskilda organisationer större utrymme är ett annat sätt att bredda bevakningen. 

Vi tror på journalister som vågar står för demokratiska värderingar i sitt arbete: Att sträva efter jämställdhet i konfliktbevakningen är inte att vara partisk eller att se till ett särintresse.

 

Fotnot: Den kraftiga obalans mellan könen som undersökningen visar kan knappast förklaras med tillfälligheter. Under perioden inträffade inte några nyhetshändelser av sådan art att de riskerade att snedvrida utfallet. Under vecka 4 och 5 2008 granskade Kvinna till Kvinna svenska nyhetsmediers konfliktbevakning: Tidningarnas Telegrambyrå, Sveriges Radios Ekot kvart i fem, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter, Expressen, Aftonbladet, Metro, Stockholm City, ­Fokus, SVT Rapport och TV4 Nyheterna.

 

Siffror ur granskningen:

  • Nyhetssubjekt kvinnor/män: 15 procent / 85 procent
  • Experter kvinnor/män: 11 procent / 89 procent
  • Enskilda organisationer: 4 procent
  • Fredliga lösningar nämns: 22 procent

Kvinna till Kvinnas mediegrupp
Agneta Söderberg Jacobson, informatör Kvinna till Kvinna, Anna Knöfel Magnusson, frilansskribent, Johanna Mannergren Selimovic, doktorand i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, Karin Tideström, frilansjournalist, Kristina Henschen, landstrateg, Sida, Silan Diljen, journalist, Åsa Carlman, kommunikatör, Kvinna till Kvinna, Åsa Nyquist Brandt, journalist