Gå direkt till textinnehållet

Ingelman-Sundberg: : Var är etiken inom medicinjournalistiken?

Som medicinsk forskare arbetar jag på att förbättra människors hälsa. I denna utövning är jag strängt kontrollerad av etiska kommittéer.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Som medicinsk forskare arbetar jag på att förbättra människors hälsa. I denna utövning är jag strängt kontrollerad av etiska kommittéer.

En studie som har som ändamål att på längre sikt leda till att sjukdom botas måste granskas av etiska kommittéer både vad avser eventuellt lidande för djur eller människor och vad avser nytta och sannolikhet att leda till resultat. En sådan enkel sak som att förflytta djur från ett djurhus till ett annat inom universitetet måste godkännas av djuretisk kommitté.

Journalister förmedlar nyheter men har ett allt starkare kommersiellt prestationskrav på sig. Hälsolarmsrapporter säljer utmärkt bra och flera medier accelererar i att ge ut budskap som kan oroa potentiella köpare så mycket att de är tvungna att köpa tidningen. Till slut publiceras helt okontrollerade larm/påståenden bara de har tillräcklig kommersiell gångbarhet. Ett exempel utgör en studie rörande eventuella effekter av Tjernobylnedfall. Journalister väljer att publicera resultaten trots att den aktuella studien refuserades av en sämre vetenskaplig tidning benämnd Chemistry World och att resultatsambandet är fullkomligt orimligt.

Annons Annons

I studien analyserades mödrar som var gravida i vecka 8-25 (varför ej vecka 1-8?) under Tjernobylolyckan. De födde barn som hade 3,6 procent lägre chans att komma in på gymnasiet. Studien baseras på 1 152 graviditeter och innebär en skillnad mellan grupperna på endast 41 barn. Sättet att redovisa innehåller så kallade biasfaktorer, som till exempel att dessa barn är födda på hösten och således yngre än medeltalet, samt att studien inte tar hänsyn till läroplansreformer etc. Slumpen och bias kan med en mycket stor sannolikhet förklara hela sambandet, men denna på nätet publicerade studie basuneras ändå ut som om det vore fakta och vetenskapligt belagt.

Sällan bemödar sig journalisten om att efterhöra andras forskares syn på realismen eller grunden för resultaten utan gör en egen oprofessionell bedömning. Resultatet blir att journalisten på ett icke etiskt acceptabelt sätt skapar ogrundad ohälsa för alla de mödrar som var gravida under den aktuella perioden.

Denna sommar, liksom även under lång tid dessförinnan, har bland annat Expressen/GT skrämt upp folk för alla sorters sjukdomssamband som cancer, stroke, diabetes, depression mm med fuktig luft, huvudvärk, illamående etc. Denna verksamhet har bara antagit mer och mer dramatiska former och har även spritt sig till morgontidningarna.

Vi forskare måste ha etiskt tillstånd för att göra experiment som kan leda till ökad hälsa. Mössens hälsa befinner sig således genom kontroll av svensk lagstiftning under uppsikt, medan hälsopåverkan på de människor som mår illa av felaktigt baserade medicinska larm, i syfte att sälja tidningar replierande på folks ohälsa och oro, inte står under uppsikt av någon etisk kontroll eller instans. Medicinjournalistiken måste enligt min mening saneras. Det gäller att hitta verktyg och instanser som på ett adekvat och objektivt sätt kan utöva en sådan kontrollfunktion.

professor, Karolinska Institutet

Fler videos
Fler avsnitt