Gå direkt till textinnehållet

Dagmar Zitkova: Metros fula tricks

Hur denna sommar kommer att skriva in sig i historien får de lärda bestämma. För min egen del blir det sommaren då jag jobbade gratis åt gratistidningen Metro.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Hur denna sommar kommer att skriva in sig i historien får de lärda bestämma. För min egen del blir det sommaren då jag jobbade gratis åt gratistidningen Metro.

Hade jag vetat det från början, hade jag naturligtvis aldrig gett mig in i det. Så här i efterhand får jag bara grubbla om det handlade om märkliga sammanträffanden, eller rent av fula tricks.

Hör och döm själva:

Måndagen den 2 juni gick Metros chefredaktör Sakari Pitkänen ut med en kolumn där han förkunnade att ”Metro behöver flera kolumnister” och tillade att ”Kanske är du en av dem jag söker.” Skriv 2 800 tecken var hans första uppmaning i en rad av sammanlagt 10.

Inga problem, tänkte jag, satte mig ner och skrev två kolumner åt Sakari. Jag kunde ju ha tur och bli en av de sex-sju kolumnister han hade för avsikt att publicera och betala.

Döm om min förvåning, när jag strax därpå hittade en av mina kolumner genomarbetade som Metros mittuppslag. Hoppsan, vilket sammanträffande, tänkte jag.

Skrev ny kolumn

Jag satte mig ner och skrev en ny kolumn. För säkerhets skull bifogade jag en försäkran till Sakari att jag inte hade den minsta aning om att just mitt tema hade varit inplanerat som Metros mittuppslag så tätt efter att han hade fått min text. Som han kunde se, ville jag erbjuda honom ett nytt, fräscht och i Metro oförbrukat tema.

En lång semester kom emellan och jag hade glömt bort alltihop tills jag till slut återvände till Sverige med nya kolumnidéer i huvudet. Genast sökte jag Sakari för att presentera de nya idéerna för honom.

Tänk om de återigen redan låg inplanerade som Metros mittuppslag. Men Sakari satt bara i möten, mitt i värmeböljan. Att skriva kolumner går så fort, så jag gav upp telefonen, satte mig ner, skrev och mejlade iväg min nya text. Det var ju ändå så Sakari skrev att han ville ha det.

Så klart dök mitt tema som mittuppslag upp igen.

Lusläste text

Plötsligt blev jag osäker. Jag kanske har missuppfattat Sakari totalt. Vad var det han egentligen sökte? Jag bläddrade fram hans text och lusläste den några gånger. Så här skrev Sakari under punkt 10. ”Låna, tigg och stjäl! Världen är full av goda ämnen, snygga formuleringar och väl tänkta tankar. Ta dem och gör dem till dina.”

Visst, insåg jag, här var det tänkt att stjäla redan från början. Det var bara vi, cirka tusen idioter (så många texter lär Sakari ha fått fram till slutet av juli), som försåg gratistidningen Metro med gratisidéer denna sommar, som inget fattade. Det där med att saker ska vara gratis har tydligen slagit rot hos Metro.

Fast, om ni tror att jag är arg, då tar ni fel. Det är jag inte. Jag har blivit bestulen på idéer förut. Det finns inget som är så stärkande för självförtroendet som när man ser att ens idéer är så bra att det är värt att knycka dem.

Fler avsnitt