Gå direkt till textinnehållet

Vassa argument höjer lönen

Hur bär man sig åt för att få upp lönen?– Prata inte bara kronor och ören vid förhandlingarna. En mer genomtänkt strategi brukar löna sig, säger Ragnar Forsén, ombudsman på SJF.

Hur bär man sig åt för att få upp lönen?

– Prata inte bara kronor och ören vid förhandlingarna. En mer genomtänkt strategi brukar löna sig, säger Ragnar Forsén, ombudsman på SJF.

En förändring av löneläget börjar med de centrala förhandlingarna. Då fastställer SJF och de olika arbetsgivarorganisationerna vilket utrymme som finns för lönehöjningar. Sen följer lokala förhandlingar då lönepotten på de enskilda arbetsplatserna fördelas.

Annons Annons

Vid uppgörelsen om den lokala lönepotten brukar SJF-klubben förhandla för sina medlemmar. Sättet att löneförhandla skiljer sig kraftigt mellan de olika klubbarna.

– På vissa arbetsplatser diskuterar man bara pengar, på andra ställen är förhandlingarna av betydligt högre kvalitet, uppger Ragnar Forsén, löneexpert på SJF.

För att övertyga arbetsgivaren om att lönerna ska upp råder Ragnar Forsén klubben att arbeta fram välgrundade argument.

– Man kan till exempel peka på att vissa medlemmar har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, att de lärt sig ny teknik eller genomgått andra typer av utbildningar.

Ragnar Forsén föreslår att klubben innan förhandlingen gör enkäter med journalisterna där de får ange om deras arbetssituation förändrats, om de anser att lönesättningen är orättvis och i så fall varför etc.

– Enskilda journalister kan även be arbetsgivaren att precisera vad han eller hon bör uppfylla för att få upp lönen och sedan begära resurser för att nå målet, till exempel en personlig utvecklingsplan.

Läkartidningens journalister hör till dem som höjde sina löner mer än genomsnittet vid den senaste förhandlingsrundan.

– Vi lyckades få upp lönerna i snitt med 1 100 – 1 200 kronor i månaden, berättar Tom Ahlgren vid Läkartidningens SJF-klubb.

– Vi framhöll att arbetsbelastningen ökat och att många breddat sitt kunnande inom medicinska frågor.

Malin Holmqvist, ordförande för DNs SJF- klubb, uppmanar journalister som vill höja lönen att våga pröva att jobba med nya ämnesområden.

– Det har varit vårt bästa argument för att få upp lönerna, säger hon.

Margaretha Engström, chefredaktör för Ystads Allehanda, höjde i fjol lönerna för bland annat de journalister på tidningen hon tycker är kreativa.

– Det jag i första hand väljer att belöna är idérika journalister som tar egna initiativ. Jag vill inte ha journalister som bara kommer till morronmötet och får sig uppdrag tilldelade.

Sven-Åke Olofsson, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad, säger att i synnerhet förmågan till förnyelse är något som kan ge en fetare lön.

– Till exempel att journalisten tar initiativ till en ökad dialog med läsarna eller lyckas fånga upp och skapa intresse för nya trender i samhället är något jag premierar.

Det finns SJF-klubbar som bänkar sig vid förhandlingsbordet med små förväntningar.

– På företag som vårt, där ekonomin är ansträngd, får man ändå inget över det centrala avtalet, berättar Leif Åhman, ordförande i journalistklubben vid Nya Norrland.

Leif Åhman gillar inte det individuella lönesystemet utan föredrar den tidigare modellen där lönen automatiskt ökade med stigande ålder.

– Det nya systemet har medfört att löneklyftorna mellan journalisterna har vidgats. Det enda som gäller i dag är hur mycket man jobbar. Det individuella lönesystemet har splittrat den fackliga sammanhållningen och minskat det fackliga intresset.

Vad avtalet säger

Ur kollektivavtalet mellan SJF och TU:

Högre krav och förbättrad prestation ska ge utdelning i form av högre lön. Löneskillnader mellan medarbetare ska kunna motiveras.

Kriterier som ska användas vid lönesättningen kan vara bland annat erfarenhet, nyhetskänsla, snabbhet, omdöme, noggrannhet och social kompetens.

Lägsta lönen för medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst 120 poäng är 15 388 kr/mån. För övriga är minimilönen 13 992 kr/mån.

Fler videos
Fler avsnitt