”Utbildade svenskar är svältfödda i dagens medie-Sverige”

– Vi hade räknat med ungefär 300-500 lyssningar!

Podden ”En svensk tiger” sände sitt första avsnitt, ”Swede Hollow: När svensken blev vit”, i augusti 2014.

– Jag och min vän författaren Ola Larsmo brukade tala i telefon någon gång i veckan, samtal som alltid blev timslånga, då vi diskuterade intressant historisk forskning — och om hur svårt historiekunskap har att synas i det offentliga samtalet, som istället utgår från förutfattade meningar och stereotyper, berättar historikern och författaren Henrik Arnstad.

Annons

Så kom de på att göra en historievetenskaplig podd om modern historia (1789 och framåt) med devisen ”historia som stör din världsbild”. Idén var att podden skulle låta svåra fakta, resonemang och frågor vara så besvärliga som de är.

– Att vi skulle lita på lyssnarnas intelligens och vetgirighet. Fast egentligen ville vi mest göra en podd vi själva skulle önska oss. Och det är ju alltid en bra idé inom journalistik!

– I vår podd slipper lyssnaren spola fram 14 minuter för att slippa allt ”tjena-tjena” och struntprat som präglar en massa poddar. Vi går rakt på sak och väjer inte för något, så länge ämnet är grundat i fakta och forskning.

Vilka ämnen tar ni helst upp?
– Vi riktar in oss på områden där det finns mycket intressant forskning eller där kunskapen om aktuell forskning är liten i Sverige. Eller ännu hellre både och. Ett exempel är ett av våra mest framgångsrika avsnitt, som handlar om islamsk politik. Det får alltid massor av lyssningar när en jättenyhet handlar om islam eller muslimer på något sätt. I avsnittet förklarar docent Hossein Sheiban grunderna och historien bakom muslimsk politisk teori på ett väldigt avancerat sätt — men också pedagogiskt. Avsnittet ger fördjupning och helt nya insikter i ett ständigt aktuellt ämne. Man kan riktigt höra i avsnittet hur Ola och jag får aha-upplevelser.

Vad tar ni inte upp?
– Söndertjatade ämnen som vi inte skulle vilja lyssna på själva. Vi är väldigt kräsna med våra ämnen.

Hur förklarar du att ni når så många?
– Därför att svenska medier behandlar svenska folket som barn när det gäller vetenskapsjournalistik om humaniora, Humanvetenskap får knappt heta ”vetenskapsjournalistik” utan reduceras regelbundet till ”kulturdebatt”. Vetenskapsdelen i DN ligger i nyhetsdelen och handlar nästan bara om medicin, klimatet och genforskning. Det vill säga naturvetenskap. Historia hamnar i kulturdelen och gör liten åtskillnad mellan forskning och allmänt tyckande.

Samtidigt är svenskarna ett välutbildat folk, konstaterar Arnstad.

– 44 procent har högskoleutbildning, hela 28 procent har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet. Enorma mängder svenskar har examen i humanvetenskapliga ämnen från universitetet. Andra är pålästa och nyfikna utan formell examen. De är svältfödda i dagens medie-Sverige. Där hittade vi vår halva miljon.

Han menar att SVT gör ”tjosan-hejsan och komik och skojiga kläder och snabba klipp” när man gör något om historia.

– SR är jättebra med ”Vetenskapsradion historia”, men de programmen är korta.

Hur finansierar ni podden?
– I princip inte alls. En gång fick vi ett stipendium, som vi är extremt tacksamma för. Vi får en liten peng ibland från poddplattformen Acast — vår andel av annonspengarna. Studioföretaget Beppo sponsrar oss med studio och ljudteknikern Per Juhlin. Men ”tigern” är ett ideellt projekt som Ola och jag har. Vår betalning är poddens enorma genomslag.

Drömämne/drömgäst?
– Ett sex timmar långt panelsamtal med Michel Foucault, Karl Marx, Olympe de Gouges och Martin Luther King om hur moderniteten utvecklat sig efter 1789 och hur framtiden kommer att se ut!