Gå direkt till textinnehållet

UGs Axel Björklund om granskningen av Påskupploppen: ”Vi ville teckna en fullödig bild av händelserna”

Det är nästan ett år sedan de så kallade Påskupploppen ägde rum, det som startade med att den danska högerextremisten Rasmus Paludan brände Koranen på flera ställen i Sverige. Nu skildrar SVTs Uppdrag granskning upploppen i fyra halvtimmesprogram.

– Målet har varit att skapa en så fullödig bild som möjligt av vad som egentligen hände, säger Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning.

Redan direkt efter händelserna påskhelgen 2022 började redaktionen samla in bildmaterial från upploppen.

– Dels från SVTs lokala nyhetsredaktioner och de filmer de hade gjort, men vi började också finkamma öppna källor och sociala medier. Så småningom kompletterade vi också med polisens bilder som kanske är de som är mest dramatiska, säger Axel Björklund.

Presentationen har inspirerats av Washington Posts granskning av stormningen av Kapitolium i Washington 2021, berättar han.

– Det jag tycker är väldigt värdefullt är när man kan ta en situation och se den från flera olika håll samtidigt. Washington Posts granskning hade just många olika bildkällor, där man även kunde se en som filmade filmad av en annan kamera. Man får en bredare bild av situationen.

Enligt Axel Björklund var det väldigt svårt att få klarhet i vad som egentligen hände när upploppen eskalerade.

– Det var rapsodiskt beskrivet i medierna och det skedde på så många platser under så kort tid. Vi tyckte att det fanns ett värde i att fördjupa sig i vad som hände på de här platserna där det blev som mest turbulent.

Redaktionen har jobbat med materialet till och från under ett år. Huvudreporter Samir Bezzazi har varit med från början, researchern Johanna Karlsson och producenten Jesper Henke kom in något senare i processen, även klippare har varit med från början och hjälpt till tekniskt.

– Det är en väldigt visuell granskning. Och en så att säga frame by frame-läsning av det bildmaterial vi har haft. Det krävs många ögon och ett gediget arbete för att lägga hela pusslet. Vi har velat hitta ett sätt att bygga parallella linjer i kronologin och skildra olika platser i de här orterna, för att se vad det är som händer och vilka konsekvenser det får.

Han säger att det som överraskade i materialet var det enorma hat och hot som mötte polisen, men också den ibland desperata tonen hos polisen.

– Man förstår verkligen vilken fruktansvärd arbetsmiljö de har befunnit sig i och hur trängda de var. Hamnar man i den här situationen så är det potentiellt livslånga trauman för poliserna också. Det är väldigt dystert på alla sidor. Det börjar ju förstås med att någon kastar stenarna, men parallellt med det så kom påståenden om att det skulle vara gängkriminella, att syftet skulle vara att stoppa polisen från att komma åt narkotikaförsäljningen. Det har visat sig vara helt taget ur luften, det syns inte alls bland dem som sedan har dömts för upploppen. Det var fler ostraffade personer som lagfördes. Det var en ganska stor skillnad på den bild som spreds massmedialt när det hände och den bild som framkom senare under hösten.

Foto: SVT

Hade ni någon tes när ni började, var det något särskilt ni ville visa?
– Vi tittade ganska brett och öppet på det från början. Det var ju väldigt många tillfällen där det brändes koraner under en längre period. Något vi ville ta reda på var hur det kom sig att det blev så jäkla våldsamt på de platser där det var som värst. Därför fokuserade vi mycket på Örebro och Norrköping. I Örebro var det flest poliser som skadades, 70 poliser. I Norrköping skjuter man så mycket att ammunitionen håller på att ta slut för polisen och tre personer skottskadades.

Redaktionen har sökt svar från poliskåren, från experter, men också pratat med Rasmus Paludan själv och frågat vad han hade för ambitioner med sina aktioner.

– Vi har också pratat med våldsverkarna som sitter inne och är dömda i den här nya blåljussabotagelagstiftningen, till väldigt långa fängelsestraff, om vad det var som fick dem att begå sina handlingar. Att försöka teckna en så fullödig bild som möjligt av händelserna var det viktiga.

Mest förvånad blev Axel Björklund över den tydliga och öppna kritiken inom poliskåren angående polisens strategival.

– Nu finns det uppenbarligen i Sverige en stor grupp som tycker att yttrandefriheten bör inskränkas. Men i grunden tror jag att alla är för yttrandefriheten som sådan, var man drar gränsen för den, det måste väl kunna vara en levande diskussion. Det är inte det som det handlar om i sig. Det som hände i Norrköping var ett sorts teoretiskt försvar av yttrandefriheten, inget tillstånd hade sökts och personen i fråga (Rasmus Paludan, reds anm) var inte ens i landet. Jag tycker att man får en helt ny bild av hur grovt och anmärkningsvärt det här var.

Det har kommit reaktioner till redaktionen på att reportaget är döpt till Påskupploppen, man har tyckt att det borde heta Korankravallerna i stället, berättar Axel Björklund.

– Jag har uppfattat Påskupploppen som ett helt etablerat begrepp, okontroversiellt. Men det är tydligen en fråga som delar publiken. Man tycker att vi borde tydligggöra att det handlar om islam. Det var en invändning som var lite överraskande.

Fler videos
Fler avsnitt