Gå direkt till textinnehållet

Twitters avstängning av Trump – en vattendelare

Twitter har stängt ned president Trumps konto permanent. Beslutet möts med skepsis av tunga namn som anser att det kan underminera yttrandefriheten. Men det finns också de som hellre ser en annan diskussion om sociala medier jättarnas ansvar.

Efter stormningen av kongressen i Washington förra veckan har Twitter stängt av Donald Trump från plattformen – samtidigt som Facebook har blockerat honom åtminstone två veckor – för att han anses ha uppviglat till våldsamheter. 

I samma veva stängdes också andra stora konton av Twitter, exempelvis konton tillhörande Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn och Trumpkampanjens digitala chef Gary Coby. Även advokaten Sidney Powell som varit drivande i flera rättsprocesser gällande det påstådda valfusket fick sitt konto stängt, rapporterar SVT:s utrikeskorrespondent Fouad Youcefi.

Enligt Washington Post var det 350 Twitter-anställda som uppmanat företagets vd Jack Dorsey att stänga av Donald Trump.

Vid sidan av de etablerade sociala medierjättarna har nya plattformar som Parler vuxit, som bland annat blivit populärt hos vissa högerextrema grupper. Google har nu tagit bort Parlerappen från Google Play eftersom de anser att man inte tillräckligt modererar inlägg som bland annat uppmanar till våld. Apple har också tillfälligt plockat bort Parler från App store.

Journalisten och debattören Nils Funcke uppger i en artikel på SVT att han är orolig över att Twitters beslut på sikt riskerar att underminera yttrandefriheten.

Twitter är visserligen ett privat företag och har därmed rätt att själva bestämma vad som ska publiceras, påpekar Funcke. Men i och med att bolaget i praktiken har monopol på sin verksamhet så har de också ett samhällsansvar, uppger han.

– Någonstans där finns en gräns där samhället kan frånta dem möjligheten att ställa upp egna regler, säger han och tillägger att bolag som Twitter och Facebook ska betraktas som distributörer av yttranden. Ansvaret för vad som ska beivras ska ligga på samhället och dess rättsinstanser – inte på it-jättar.

Till Aftonbladet förtydligar Funcke (bilden). 

– Yttrandefriheten är mellan stat och enskilda, och det är ingen stat som stängt av honom. Så till vida ska man vara varsam med indignationen. Men det är problematiskt att stora aktörer som Twitter, Facebook och Google får mycket makt i vad som får sägas och inte, säger han.

Debatten går varm även i andra länder. 

Exempelvis säger Storbritanniens hälsominister Matt Hancock till tv-bolaget Sky att det här föder frågor om plattformarnas redaktionella beslut och huruvida sociala medier-jättarna ska regleras, skriver The Guardian.

Carl-Gustav Lindén är professor vid Institutet för information och medievetenskap vid universitetet i Bergen. Han är inne på samma linje och uppger för finska YLE att det är både bra och oroväckande att Twitter stängt ner presidentens konto.

– Många har tyckt att han fått sprida sina falska nyheter alldeles för länge på plattformen. Samtidigt är det bedrövligt att två företag från Silicon Valley ska bestämma vad som får sägas i den digitala världen. Det är ett alarmerande faktum att några teknikföretag, vars agenda i första hand är att tjäna pengar på annonser, ska få styra över vår yttrandefrihet, säger han.

Samtidigt rapporterar AFP att Tyskland förbundskansler Angela Merkel är negativt inställd till avstängningen, skriver Omni.

En talesperson till Merkel konstaterar att yttrandefriheten är en grundläggande rättighet – och sociala mediejättar ska inte bestämma vem som ska tystas.

Journalisten Björn Häger har bland annat varit ordförande för Föreningen grävande journalister (FGJ) och Publicistklubben (PK), skrivit böcker om intervjuteknik och är lärare i journalistik. Han anser inte att det är ett angrepp på yttrandefriheten när Twitter och andra sociala medier stänger av Donald Trump.

Häger (bilden till höger) menar att Twitter, som ett privat företag är fria att ha sina egna regler kring vad man får göra på deras plattform. Det är inte konstigt att presidenten kan bli avstängd och man har också varnat honom tidigare. 

Frågan vi borde diskutera är snarare vad det betyder att teknikjättarna har blivit synonyma med samhällelig infrastruktur. 

– Den här diskussionen är större och mer komplicerad, de flesta håller säkert med om att sociala medierföretagen har fått för mycket makt, där tycker nog jag och Nils Funcke likadant. Men jag tycker att man har all rätt att stänga av folk från sina plattformar som företag om de inte följer ens regler, säger Björn Häger till Journalisten.

Häger menar att Twitter knappast har ekonomiska incitament att stänga av Trump. Tvärtom har plattformen levt gott på att presidenten och andra på hans kant har drivit trafik till plattformen. 

– Om du vill bygga upp en bas med 80 miljoner följare som du kan tala till direkt, så ska du kanske inte lägga den hos en aktör som du samtidigt förklarar krig mot? Det är slutsatsen som Donald Trump borde dra av det här.

Vad tycker du man ska göra åt sociala medier-jättarnas makt?

– Jag kan inte säga att jag vet vad man ska göra. Antingen får man kanske bryta upp de här företagens makt? Klart är att vägen ut på internet går via Google för de flesta människor och att företag som Facebook och Twitter har stort inflytande över det offentliga samtalet, vilket ger dem enorm makt att påverka med sina algoritmer. Det är det stora problemet vi borde diskutera, säger Björn Häger.

Fler avsnitt
Fler videos