Två av kandidaterna använder inte Facebook
På torsdagen fick de som kandiderar till posten som ordförande och vice ordförande presentera sig för kongressens ombud. Under utfrågningen erkände två av kandidaterna att de inte använder Facebook.
Arne König inledde med att berätta om sitt engagemang och vad han gjorde innan han blev vice ordförande.
De frågor han haft mest hand om i förbundet är framförallt upphovsrätt och opinionsbildning.
Jonas Nordling presenterade sig med orden: "Äntligen i talarstolen. Jag har aldrig tidigare väntat till torsdag på att få äntra talarstolen".
Jonas Nordling är numera verksamhetschef på Journalistförbundet och drog en berättelse om sitt första inhopp på en facklig grundkurs. På frågan vad deltagarna tyckte om Jonas Nordling som kursledare svarade en: som en sektledare, fast bra.
– Och det är kanske så som jag ser på min roll som ledare oavsett sammanhang. Det är i första hand att få folk att brinna för det jag brinner för.
Han sade att han inte kandiderar som en del av ett paket "utan som kandidat till förbundsordförande".
Nästa kandidat var Marie Blomgren, som har suttit i förbundsstyrelsen sedan 2005 och jobbar fackligt på NWT. Hon berättade att hon har erfarenhet av att bygga upp en journalistklubb eftersom den fackliga aktiviteten på NWT under en tid var bristfällig.
Marie Blomgren har också erfarenhet av att av bygga upp en journalistklubb som innehåller fler tidningar. Hon är klubbordförande för de tidningar som ingår i NWT-koncernen. Hon påpekade också att hon har erfarenhet av centrala förhandlingar som exempelvis under avtalsrörelsen 2007. De frågor hon vill driva är ett journalistavtal och förstärkta arbetsförhållanden för bemanningsanställda.
Annika Larsson kandiderar till vice ordförande. Hon jobbar i dag på Sydsvenskan som nattredigerare och biträdande nattchef. De viktigaste frågorna hon vill arbeta för är villkoren för anställda på bemanningsföretag och att alla journalister har samma villkor oberoende av var de jobbar.
Hon anser också att det är viktigt med medlemsrekrytering för att förbundet ska stå starkt även i framtiden.
Sist ut var Ulrica Widsell som kandiderar som vice ordförande och till förbundsstyrelsen. Hon betonade vikten av många medlemmar i förbundet. Hon brinner annars för alla de med osäkra anställningar. Just nu arbetar hon på Metro, men började sin bana i Hälsingland på Ljusnan i Bollnäs, hon har också arbetat på SVT Gävle Dala.
– Mitt engagemang för bättre arbetsvillkor började i Bollnäs.
Enligt egen uppfattning är hon bra på att hitta lösningar i förhandlingar.
I den följande utfrågningen av kandidaterna frågade Ola Gäverth hur många som hade ett konto på Facebook. Alla hade ett konto förutom Arne König och Annika Larsson. Ingen av dem var ute på Twitter.
På frågan hur förbundet ska arbeta för att löneskillnaden mellan landsort och storstad ska minska sade alla kandidaterna att det inte finns någon snabb lösning.
– Vi måste lyfta ingångslönerna och utbilda och stödja de lokala löneförhandlarna, säger Arne König.
Jonas Nordling påpekade att arbetsgivare som betalar dåligt för journalistik är ett problem för alla journalister.
Arne König tillfrågades om hans kandidatur är villkorad. Hans svar var nej, men att han gärna väljs tillsammans med Marie Blomgren.
Hans Arbman, f d klubbordförande på DN, frågade hur man ska få motparten att gå med på det man vill åstadkomma.
– Här ägnar vi tid åt vad vi vill åstadkomma. Kan ni säga något om hur ni ska få dem att gå med på allt vi vill att de ska gå med på?
Jonas Nordling svarade att fackligt arbete handlar om uthållighet.
– Det finns ingen quick fix. Om man inte markerar vad man brinner för och skapar lite rädsla hos motståndaren når man inga framgångar. En progressiv rörelse måste ha en vision med vad man vill. Men det kommer att vara små steg framåt.
Marie Blomgren instämde:
– Det handlar om att ta små steg. Att markera vårt mål och vår verklighetsbild av hur det ser ut kan vara en väg.
Arne König sade att facklig solidaritet är grunden.
– För att vi ska kunna lyckas väl så måste vi också vara bättre på opinionsbildning gentemot medlemmarna och arbetsgivarna. Medieägarna ska bli publicister igen. Journalistik är lika med demokrati och det måste man vara beredd att betala för.
