TV-tablån näst viktigast för läsarna
Det är ganska stor skillnad mellan vad journalisterna och allmänheten tycker är viktigt i tidningen. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet.Läsarna tycker att TV-tablån det näst viktigaste i tidningen. För journalisterna kommer TV-programmen först på 14:e plats.
Det är ganska stor skillnad mellan vad journalisterna och allmänheten tycker är viktigt i tidningen. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet.
Läsarna tycker att TV-tablån det näst viktigaste i tidningen. För journalisterna kommer TV-programmen först på 14:e plats.
En påfallande skillnad mellan de båda grupperna är att prestigefyllt material som ledare, kommunpolitik och debattartiklar kommer relativt högt på journalisternas lista. Läsarna å sin sida värderar familjenyheter, sport och lokala nöjen betydligt högre än vad journalisterna gör.
Undersökningen har sammanställts av massmedieforskaren Jan Strid vid Institutitionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
– Resultatet ger en tankeställare om att allmänheten är intresserad av lågprestigematerial och att även familjenyheter och sport har sin plats i tidningen, kommenterar Jan Strid.
Om det finns stora skillnader mellan vad journalister och allmänheten tycker är viktigt finns givetvis risken att medierna inte tar upp de frågor publiken intresserar sig för. Men Jan Strid menar att det inte behöver vara på det sättet.
– Rapporten visar vad journalisterna tycker är viktigt i sin morgontidning. Men det inte innebär inte att det direkt påverkar vad de skulle vilja skriva om eftersom journalisterna möjligen har en uppfattning om vad allmänheten är intresserad av att läsa.
Undersökningen tar även upp vad olika kategorier av journalister tycker är viktigt i tidningen. Exempelvis svarar 66 procent av sportjournalisterna att sporten är viktigast medan 68 procent av kulturjournalisterna anser att kulturen är mest väsentlig.
Omvänt tycker bara 19 procent av sportjournalisterna att kultur är viktigast medan endast 16 procent av kulturjournalisterna ger sport högst prioritet, siffror som inte är helt förvånande.
Kön spelar mycket liten roll för vad journalisterna värderar högst i tidningen, förutsatt att det manliga favoritämnet sporten undantas.
Däremot finns en skillnad stad-landsort. Något förenklat kan man säga att journalister på landsortstidningarna föredrar det lättare materialet och ligger i det avseendet närmare publiken medan SVT-anställda i större städer prioriterar högprestigeämnen.
–När man drar alla journalister över en kam ska man veta att de utgörs av många grupper med olika intressen, kommenterar Jan Strid.
sw@sjf.se
Läsarna prioriterar lättare material
Så här rangordnar journalister och allmänheten vad som är viktigast i tidningen:
h2. Journalister 1. Inrikesnyheter
2. Kommunpolitik
3. Utrikesnyheter 4. Kulturartiklar 5. Lokal arbetsmarknad 6. Debattartiklar 7. Skolfrågor 8. Riksdag och regering 9. Insändare
10. Ledare/kommentarer
11. Miljöfrågor
12. Lokala affärsannonser
13. Lokala nöjen
14. Radio/TV
15. Ekonomi/handel
16. Sport
17. Familjenyheter
18. Konsument
19. Lokala arbetsplatser
20. Olyckor och brott
21. Fackliga frågor
22. Organisationer/föreningar
23. Känt folk lokalt
24. Korsord/tävling
Allmänheten
1. Inrikesnyheter
2. Radio/TV
3. Utrikesnyheter
4. Skolfrågor
5. Lokal arbetsmarknad
6. Lokala nöjen
7. Sport
8. Miljöfrågor
9. Lokala affärsannonser
10. Familjenytt
11. Insändare
12. Kommunpolitik
13. Ekonomi/handel
14. Riksdag och regering
15. Konsument
16. Olyckor och brott
17. Lokala arbetsplatser
18. Ledare/kommentarer
19. Kulturartiklar
20. Debattartiklar
21. Korsord/tävling
22.Organisationer/föreningar
23. Känt folk lokalt
24. Fackliga frågor
Källa: JMG, Göteborgs universitet.
Antal svarande bland allmänheten är cirka 2 500 personer och bland journalisterna cirka 1 300 personer.
Kultur- och utrikesjournalister värderar ofta innehållet likadant
Utifrån vad olika kategorier av journalister tycker är viktigt i tidningen har medieforskaren Jan Strid tagit fram en skala som visar vilka grupper av journalister som har mest näraliggande värderingar.
Här framgår till exempel att utrikes- och kulturjournalister tycker rätt lika om vad som är viktigt i tidningen medan sport- och utrikesjournalister har stora åsiktsskillnader i den frågan. Om man jämför med vad allmänheten tycker är viktigast i tidningen visar det sig att lågutbildade har störst åsiktsgemenskap med sportjournalister, medelutbildade med nöjesjournalister och högutbildade med utrikesjournalister.
