Gå direkt till textinnehållet

TV-premiär – utan färdiga avtal

I övermorgon är det premiär för Expressens TV-satsning. Men villkoren för den nya satsningen är fortfarande inte avgjorda. – Ingenting är klart än, vare sig när det gäller upphovsrätten eller hur folk ska jobba, säger journalistklubbens ordförande Olle Fors.

I övermorgon är det premiär för Expressens TV-satsning. Men villkoren för den nya satsningen är fortfarande inte avgjorda.
– Ingenting är klart än, vare sig när det gäller upphovsrätten eller hur folk ska jobba, säger journalistklubbens ordförande Olle Fors.

På den nyinstallerade TV-redaktionen – strategiskt placerad vägg i vägg med papperstidningens sportredaktion – arbetar alla på högvarv för att hinna bli färdiga i tid. Från och med torsdag ska kanalen sända sport tio timmar om dagen veckans alla dagar. Varje vecka blir det 25 nyhetssändningar på vardera fyra minuter. Majoriteten av programmen köps in. Egenproduktionen beräknas till 10-15 procent.

Detta material måste TV-kanalen producera själv – och inte hämta från papperstidningen, betonar journalistklubbens ordförande Olle Fors.

– Om TV-kanalen vill använda papperstidningens texter måste upphovsrättsfrågorna diskuteras först. Innan dess får de hitta egna nyheter.

Meningarna går isär också när det handlar om arbetsvillkoren.

bryt

Olle Fors är rädd att resurser försvinner från pappersredaktionen och att reportrar inte får ersättning för ökade arbetsuppgifter. Han tror inte att ledningen inser vilket högt tempo det är redan i dag.

– Det finns inga marginaler. De sliter oerhört för att få ihop material till tidningen. Om de dessutom ska göra andra arbetsuppgifter för TV-kanalen kommer det att gå ut över tidningen – men också TV-kanalen.

Per-Anders Broberg, administrativ redaktionschef, är dock inte orolig.

– Allt behöver inte vara löst den 17 mars. Det är möjligt att Olle Fors ser fler frågeställningar än vad jag gör. Med respekt för hans oro tror jag inte att han har hela bilden klar för sig.

bryt

Det har nyanställts personal till TV-redaktionen som bara ägnar sig åt TV-kanalen. Och även om papperstidningens reportrar och krönikörer kommer att fungera som experter eller kommentatorer kommer det inte, enligt Broberg, att innebära att resurser försvinner från papperstidningen eller att reportrarna inte kompenseras för utfört arbete.

– Har man varit med om åtgärdspaket 2001 och 2002 tror jag att en ökad arbetsbelastning är att föredra. Det betyder mer för helheten än för individen. Det viktigaste nu är att vi drar igång och ser vad som händer, säger Per-Anders Broberg.

TV-kanalens nyanställde redaktionschef Ulric Svensson utgår från att samarbetet mellan redaktionerna fungerar. Han räknar med att papperstidningens reportrar ska arbeta som experter och kommentatorer i TV-rutan. Dessutom är sportkrönikören Mats Olsson tänkt att bli en av kanalens stora dragplåster och återkommande inslag.

– Ett samarbete mellan redaktionerna gynnar alla, säger Ulric Svensson.

En sak är de flesta överens om: att det ska bli kul med en egen TV-kanal.

bryt

Journalistklubben välkomnar att Expressen har nyanställt tio personer, medan ledningen hoppas på att stärka sitt varumärke och att på sikt gå med vinst.

– Vi räknar med att gå plus-minus-noll inom två år. Därefter gör vi vinst, säger Magnus Malmros, projektledare och expert på programrättigheter.

Ulric Svensson, trött men entusiastisk inför uppdraget, visar den nybyggda lilla studion på 20 kvadratmeter varifrån nyheter och intervjuer sänds.

– Vi vill ha en tydlig svensk profil med svenska idrottspersoner, svenska lag, svenska sportnyheter. För oss är Superettan viktigare än Champions League.

Ett minus, enligt Ulric Svensson, är att redaktionen domineras av män. Av tolv anställda är bara tre kvinnor.

– Det är inte lätt att hitta tjejer till TV-sporten. Därför är vi jätteglada för Malin Roos, som blir programledare, och Josefin Ottosson som blir vår sändningsproducent.

bryt

Malin Roos arbetar i dag som reporter på Expressen. Hon kommer fram till sommaren att arbeta halvtid på tidningen och halvtid på TV-kanalen. Hon är inte rädd att det blir för mycket arbete.

– Nej, jag tror att det blir mer strukturerat. Jag kan ju alltid gå tillbaka till tidningen om det inte fungerar, säger hon.

Expressen är inte ensamma om att satsa på TV. I september startar Dagens Industri kanalen DiTv, som främst inriktar sig på ekonomiska nyheter och reportage, men också utländska och egenproducerade dokumentärer samt livsstilsprogram.

– Vi vill erbjuda både info och underhållning, allt i från ekonomiska nyheter till exklusiva reportage, säger Anders Davidsson, kanalens VD.

bryt

Också DI satsar rejält på den nya TV-kanalen. Just nu rekryterar man ett tiotal nya medarbetare.

– Det kommer att kosta. Det måste bli bra. Men det är klart att det alltid finns risker med nya projekt. De första åren ser vi som en investering. Jag vill inte gå in i detalj, men om tre-fyra år hoppas vi gå runt, säger Anders Davidsson och får medhåll av Gunnar Ljunggren, programchef.

bryt

Om allt går enligt planerna kommer också Norrköpings Tidningar att sända TV under 2006. Innehållet blir lokala nyheter och aktualiteter som ska sändas dygnet runt.

– Man ska kunna se TV när man vill, säger Sören Andersson, IT-chef på Norrköpings Tidningar.

Marie Nilsson, VD på analysföretaget Mediavision, tycker dock att det är för tidigt att tala om de nya TV-satsningarna som en trend.

– Det är en konkurrensfråga. Tidningar känner en ökad konkurrens från nya medieformer. Man går in och prövar lyckan, men om det inte är lönsamt går man ut. Jag tror att många kommer att pröva lyckan.

Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi, är inne på samma spår, om än ett snävare sådant.

– Min slutsats är att Dagens Industri, om någon, kommer att lyckas göra en TV-kanal som bär, de blandar underhållning med ekonomiska nyheter. En sport-kanal har inte alls samma potential. Sport har vi alldeles tillräckligt av i de andra kanalerna. Risken är att vi kommer att se allt underligare sporter för att fylla ut.

kh@journalisten.se

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret