Tsunamibevakningen får högt betyg
Medierna får bra betyg av allmänheten för bevakningen av tsunamikatastrofen, enligt den undersökning som redovisas i Krisberedskapsmyndighetens skrift “Efter flodvågen”, som släpps i dag.
Medierna får bra betyg av allmänheten för bevakningen av tsunamikatastrofen, enligt den undersökning som redovisas i Krisberedskapsmyndighetens skrift “Efter flodvågen”, som släpps i dag.
Christina Grandien, Lars Nord och Jesper Strömbäck, vid Demokratiinstitutet i Sundsvall, står bakom genomgången av svenska folkets åsikter om och förtroende för myndigheter, medier och politiker i samband med tsunamikatastrofen i december i fjol.
Enligt rapporten har medierna klarat sin uppgift väl. “Det finns inga stora och allmänna misstag bland medierna som kommer upp i diskussionerna. Kanske gick journalisterna något för hårt fram mot Laila Freivalds och kanske var de något för enträgna när det gällde att få fram listor på saknade, samtidigt som Göran Persson kom lite för lätt undan, men mycket mer av mediekritik i samband med flodvågskatastrofen fanns där inte”, skriver författarna.
Jämfört med de allmänna förtroendesiffror som brukar redovisas för medierna är siffrorna om företroende för tsunamirapporteringen mycket positiva. I den undersökning som gjordes i januari sade 83 procent av de tillfrågade att de hade mycket stort eller ganska stort förtroende för medierapporteringen om tsunamin. 13 procent hade ganska litet/mycket litet förtroende för rapporteringen.
I den undersökning som genomfördes i februari hade siffran nöjda sjunkit något, till 78 procent, medan 20 procent nu hade ganska litet/mycket litet förtroende.
Generellt sett är det ett gott betyg för medierna, skriver forskarna. “Det vittnar om att journalisternas, fotografernas och redaktionernas arbetsinsatser under tämligen svåra förhållanden i det stora hela har uppskattats av allmänheten”.
mj@journalisten.se
