Trots smittrisken: ”Än så länge har jag inte tvekat”
Smittrisken finns – men svenska fotografer måste spegla och skildra coronakrisen. Det säger Rickard Nilsson, frilansfotograf och vice ordförande i Pressfotografernas klubb.
Expressens kulturchef Karin Olsson skrev i helgen en krönika om journalisters utsatthet under pandemin. Hon konstaterade att ingen kan slå fast var Svenska Dagbladets fotograf Tomas Oneborg smittades av corona – det kan lika gärna ha varit i mataffären. Men hans död påminner om kårens sårbarhet, skrev Olsson, och pekade samtidigt på journalistkårens oundgängliga roll under en samhällskris som denna. Pressfotografen Rickard Nilsson kände igen sina egna tankar i Olssons ord.
Tomas Oneborgs död var ett hårt slag för Rickard Nilsson. Han var god vän med Oneborg, de kände varandra sedan 80-talet.
– När det händer inte bara en kollega utan också vän – det känns aldrig rättvist. Om det nu är så att han dragit på sig skiten när han jobbat går tankarna igång. Hos ens nära och kära också. Min hustru fick vatten på sin kvarn: där ser du! Jag kan ju bara hålla med. Men vi ska inte låta Onis tragiska bortgång vara förgäves. Vi ska inte sluta arbeta, fortsätta spegla, granska, visa, men vi måste göra det med försiktighetsmarginal, säger Rickard Nilsson.
Vi behöver journalistiken som skildrar Sverige under coronakrisen, understryker han. För något år sedan slogs han av hur få bilder av torkan 2018 som var inskickade till Årets bild. Något Rickard Nilsson kopplar samman med nedmonteringen av fotografyrket i landsortspressen. Men det får inte upprepas, menar han, och det tror han inte heller att det kommer göra.
Är det självklart för dig att fortsätta jobba?
– Ja, det har det varit. Rätt eller fel har jag inte varit tveksam. Nu får vi ju inte komma in på sjukhusen längre, men i akuttälten där man skiljer ut olika typer av patienter har jag varit några gånger. Givetvis ska man tänka på sin egen hälsa och vidta alla försiktighetsåtgärder – men vi måste skriva in det här i historieböckerna.
